Parkeringshus är ställen där belysningen måste vara på dygnet runt och allt man kan göra för att minska energiförbrukningen är av godo. Allt man kan göra för att minska underhållskostnaderna är också positivt, till exempel att slippa byta lysrör vartannat år. Luftfartsverket gjorde rent hus och bytte alla 1080 lysrörsarmaturer i parkeringshuset vid Terminal 5 på Arlanda till lysdiodsdito, och se, det fungerade och gav utlovade vinster. Det är första gången som LED-belysning installeras i så stor omfattning i Sverige.

Vi träffar Lars-Olof Nilsson som är affärsutvecklare och lysdiodsman på Arlanda Energi. Han är helt nöjd eftersom produkten gör precis det den ska och sparar precis så mycket energi som tillverkaren utlovat. Vi får en visning av parkeringshuset och andra vitala delar av Arlanda, men det fina är att om du själv vill se det nya ljuset kan du åka dit och titta och övertyga dig.



Enbart genom att byta från lysrör till lysdioder uppnås mer än 65% inbesparing av energiförbrukningen i parkeringshuset. Med närvarostyrning blir vinsterna ännu större.

– Med närvarostyrningen i drift, räknar vi med att nå upp till 80 procents besparing. Och det är ganska mycket. Fullt belyst med lysrör drog parkeringshuset 140 kilowatt. Med lysdioder har det justerats nedåt till 42 kilowatt. Men energiförbrukningen kommer att sänkas ytterligare då vi gjort om installationen speciellt för lysdioderna och kopplat in dagsljussensorer. De armaturer som sitter närmast husets öppna kanter ska vara släckta dagtid under sommaren.



Vi kommer på besök för att se på underverket och det är faktiskt sant. Lysdiodsarmaturerna lyser bättre än de få lysrör som ännu sitter kvar och ljuset är vitare, mera dagsljuslikt. Man har valt 4000 K ljustemperatur för att komma närmare dagsljus än vad lysrör kan ge.



Den närvarostyrda belysningen är rapp. Står man still i mer än en minut släcks alla armaturer i närheten, men så fort man viftar med en hand är allt ljus på igen. Det är inget problem med lysdioder, ljuset kommer omedelbart. Lysrör ska hålla på att värmas och blinka en stund först, och att tända och släcka ofta sliter på lysrör, som trots allt har en glödtråd. Trots att energiförbrukningen minskades, så ökade ljusmängden med lysdioder med tio procent.


Kostnadsbilden

Men det var förståss inte gratis. De 1080 armaturerna gick lös på 3,2 miljoner kronor. Energibesparingen och fördelen med att inte behöva göra service och aldrig behöva byta en ljuskälla sparar dock in cirka 700.000 kronor per år. Efter att anläggningen betalat sig, alltså på 4,5 år, är det bara att sitta ned och räkna in vinsten i lägre elräkning.

Aldrig byta en ljuskälla? Utöver de 4 armaturer som gick sönder under provtiden, varav 3 bara var glapp och kunde repareras på plats, och drivenheten i den fjärde bytte leverantören omgående, så har ingenting någonsin gått sönder. Ljusstyrkan beräknas ha nått 70 % av ursprungsvärdet efter 70.000 timmar, men det bekymrar inte Lars-Olof.

– Det syns inte. Ingen kommer att märka det. Vi räknar med att fortsätta lika länge till. Med tanke på hur sällan de lyser med närvarostyrning är 100.000 timmar ingen orimlig siffra. Det skulle inte förvåna mig om vi hamnar runt 10 år. Jag tror inte ens vi kommer att sätta upp samma armatur nästa gång, för den kommer inte att vara i produktion då. Betongen kommer att börja flagna innan det är dags att byta armaturerna.

– Man kan nästan kalla det för ”inget underhåll alls”.

– Man kan tolka det så, ja.

Det enda Lars-Olof inte kan garantera att det håller 70.000 timmar är drivdonet, det switchaggregat som tar ned nätspänningen till en spänning som passar lysdioderna. Ingen tillverkare har kunnat lämna fullständiga garantier, eftersom ingen har hunnit prova ett drivdon i 70.000 timmar ännu.

– Med elektronik är det så att antingen går den sönder på en gång, eller också verkar den hålla hur långe som helst. Vi är inte oroliga. Vi ser inte det här som ett experiment längre.

Armaturen har i vilket fall som helst tre års garanti.

– Eller ta bilindustrin, infogar Lars-Olof. Det är nästan så att strålkastare med lysdioder kan tas med till nästa bil. Det är det enda som håller!


Konsulterna omedvetna

Vi ser bara ett problem och det är belysningskonsulter, som sällan känner till den här typen av ljus. Frågar man dem får man ofta svaret ”Nej, sådant finns inte” eller ”Det går inte”.

– Vilket egentligen betyder: ”Vi har inte det i våra designapplikationer”?

– Precis. Man får helt enkelt prova själv.


Tekniken



Vi ger oss inte förrän vi fått titta inuti en armatur. Här gör Lars-Olof ”på axel lysdiod” innan vi börjar med närbilderna.



Man snäpper enkelt av kåpan på en armatur med tio plastsnäppen och sedan ser man de 24 lysdiodmodulerna. Drivdonet syns inte för det sitter inuti, under den vita reflektorn. De svarta fyrkantiga klumparna är kontaktdon, eftersom skenorna med lysdioder är sammansatta av flera kortare del-skenor. Man kan alltså bygga kortare eller längre armaturer allt efter behov.



Hela hemligheten med en långlivad armatur är att lysdioderna måste ha kylning. Man kan fråga sig varför man inte bara kunde göra en utbytesmodul och sätta in i vanliga lysrörsarmaturer, så man slapp byta hela modulen? Vanliga armaturer klarar inte lysdioderna kylkrav. Vanliga lysrör behöver inte kylas. Standardarmaturers optiska konstruktion hjälper inte heller direkt till att maximera lysdiodernas verkningsgrad. Som du ser på bilden sitter kretskortet med lysdiodmoduler skruvat mot en aluminiumprofil som ska hålla lysdiodernas temperatur vid ungefär 40 grader.



Som du ser har varje lysdiodmodul sex chipar internt, bakom gulaktig epoxi. Färgerna är aningen skarpa eftersom jag förstärkt kontrasterna i bilden artificiellt. Det vita substratet med + och – på är i själva verket vitmålat kretskort.


Airside, då?

andra sidan byggnaderna, där flygplanen rör sig, finns det banljus, landningsljus och olika typer av ljusslingor för att leda marktrafiken. Sådana finns också som lysdioder. Är det något man funderar på att byta?

– Vi håller på med provinstallation av lysdioder där också. Men där har vi ett särskilt problem. I Sverige har vi snö. Som det är nu snöröjer sig banljusen själva i och med att de är varma. Det är aldrig några problem att se dem. Lysdioderna är ganska kalla och snön smälter inte ovanpå dem. Det kan bli mera problem än glädje på taxibanorna, även om dessa banor naturligtvis snöröjs med hög prioritet. Vår policy är sk svarta banor, alltid fria från snö. Men var så säker på att vi tittar på saken.


Finska lampor lysa bäst

Det var den finska armaturtillverkaren Greenlux Finland Oy i Helsingfors som levererade armaturerna med start  år 2008.



Testexemplar av belysningen levererades till Arlanda sommaren 2008 för utvärdering. Utvärderingen blev mycket lyckad och Arlanda Parkering valde att under september och oktober 2009 byta ut samtliga armaturer till Greenlux GLG1578-1 och -2-serien i hela parkeringshus 5. Greenlux har en hel mängd olika armaturer, som synes av bilden ovan, både med synliga lysdioder och med mjölkvita kåpor. Arlanda använder sig av flera olika sorter.

När nästa parkeringshus ska renovera blir det utan tvekan lysdioder även där.


Men det kommer mer

Parkeringshuset var bara en liten smakbit. Vi vandrar vidare på Arlanda och Lars-Olov pekar upp i taket.

– Titta på våra downlights. Det är också lysdioder.

Efter att ha blinkat en stund i det skarpa ljuset ser jag knappt någon skillnad mellan dioderna och några av de konventionella lampor som sitter kvar intill.



Bilden visar nedgången från ankomsthallen till Arlanda Express-tåget. Alla downlights är lysdioder och återigen måste jag erkänna att jag inte kan se skillnad mellan lysdioder och metallhalogen, vare sig i färg eller ljusstyrka. På de två planen i Pir F har man installerat cirka 1100 Fugato downlights från Philips och det har givit motsvarande vinster som i parkeringshuset. Andra ställen där avlånga armaturer som de i P-huset används är i skärmtak ovanför inpasseringsgrindar.



Se själv. Bortsett från digitalkamerans tillkortakommanden och inte helt konsistenta vitbalans är den enda skillnad man ser faktiskt ljuskällans form och det faktum att jag tog bilderna i lite olika vinkel. Gissa själv. Vilken är lysdiodlampa och vilken är metallhalogen?

Vinsten är betydande. Metallhalogenlampan drar 35 watt, medan lysdiodslampan bara drar 18. De lyser dag och natt. Och lysdiodslamporna brer ut sig. Säkerhetskontrollerna har också finska lysdiodpaneler i taket. Till skillnad från armaturerna i parkeringshuset, där man kunde se de enskilda dioderna, är lysdiodpanelerna helt släta och mjölkvita vilket passar sig bättre på en arbetsplats.



Näste man till rakning är kanske avgångshallen.

– Ni ger er inte förrän hela Arlanda är upplyst med lysdioder?

– Absolut. Vi har en policy som säger att vid varenda ombyggnad och nybyggnation ska lysdioder provas. Och här sker många ombyggnader. I slutänden kommer hela Arlanda att vara lysdiodsbelyst.


Arlanda strikes back

Flyget får ständigt på skallen för att man bullrar och smutsar ned. Det har Luftfartsverket tagit nacksving på och gör betydligt mycket mer för miljön i sina anläggningar än de flesta andra, som mest bara pratar. Jodå, det finns hotell i Stockholm som också har börjat montera lysdiodslampor i allmänna utrymmen. Så visst händer det saker.



Och det smittar av sig på underleverantörerna. Flygbussarna drivs numera på rapsolja och de taxibolag som kör miljöbilar får en bättre plats i taxikön utanför ankomsthallen. Det är ekonomiska morötter som fungerar.


Data om installationen

Snabbdata om armaturen GLG 1578-2
Längd: 1578 mm
Vikt 5,5 kg
Ljusflöde: 2800 lm
Effektförbrukning: 55 W
Drifttemperatur: –30 ... +50 °C
Livslängd till 70% av ljusflöde: 50.000 tim
Armaturen är helt försluten. Inga flugor kommer in.
Typiskt en-pris: mellan 2500-3500 kr

Den nya installationen
Antal armaturer: 1080
Fabrikat, lysdioder: Nishia
Fabrikat, armaturer: Greenlux, Finland
Effekt: 55 watt
Totaleffekt: 42 kilowatt
Drifttid: Över tio år.
Vinst per år. 65-80% energibesparing

Hur var det förr?
Antal armaturer: 1080
Effekt: 140 watt
Totaleffekt: 140 kilowatt
Serviceintervall: Lysrörsbyte vartannat år.


På den sista bilden har jag dragit ned exponeringen så man ser de enskilda diodmodulerna. Annars tenderar alla reportagebilder att bli överexponerade.


Läs mer

Luftfartsverkets release: www.arlanda.se/sv/Information--tjanster-till/Press/Pressmeddelanden/Sveriges-hittills-storsta-installation-av-energisnal-belysning-ar-klar-pa-Arlanda/
Greenlux i Finland: www.greenlux.fi/sv/index.php
Ceebel, en svensk industrigrupp som arbetar för energisnålare belysning: http://ceebel.se/?p=1282