Först när allt detta är klart kan man riva miljön och bygga nästa. Det tar en vecka, det kostar mankraft och det kostar utrymme.



Trodde du. I 2009 års katalog är 25% av bilderna helt syntetiska, CAD-genererade och renderade. Du kan inte se skillnaden mot ett verkligt foto. Det är inte bara Hollywood som kan skapa realistiska miljöer, utan även folket i lilla Älmhult. Miljöerna byggs upp av CAD-modeller av möblerna i Studio Max och renderas i VRay.

Förfarandet har många affärsfördelar. Katalogen framställs för olika världsdelar och medan vi i Sverige är vana vid att solen strålar in snett genom fönstren är man i medelhavsområdet vana vid att solen kommer mera rakt ned. En bagatell i renderingsprogrammet, men ett jobb på flera timmar i studion, med att flytta lampor och undersöka om det blev konstiga skuggor. Det går att blanda dagsljus och konstljus hur som helst utan färgfel. Det är också lätt att matcha möbler och mattor av olika färg mot varandra, utan att ens flytta sig från stolen.

Man ”river” inga miljöer längre utan sparar dem så länge man behöver på en server. Det går att generera katalogbilder, webbilder och animationer ur samma dataset. Men för att det ska se helt realistiskt ut behöver man lite verklig variation. Av den anledningen genererar man helt medvetet brädväggar med oregelbundna brädor, kantfnas, en skrynklig trasmatta och så vidare.

Katalogarbete är mycket mödosamt och alla förenklingar kan spara stora pengar. För att inte tala om spelfilm. Dagens påkostade effektfilmer vore givetvis inte möjliga utan datoranimering. Ännu så länge är de flesta skådespelare verkliga, insatta i en animerad värld, men när Industrial Light and Magic hunnit ikapp Ikea och kan generera verkliga människor är det slut på kinkiga skådespelare, ointresserade divor, miljonkontrakt och skådespelarfacket.

Redaktionen kan bara hålla med Ikea i deras valspråk: Ingenting är omöjligt.