Av
Kenneth Hermele. Foto: LU/Cato Lein
Robert Thomas Malthus (1766-1834) ansåg att resurserna och produktionen aldrig skulle kunna försörja den snabbt ökadande befolkningen i Storbritannien. Malthus fick till sist fel i sina prognoser då ny teknik och fossila bränslen gjorde att produktionen kunde öka kraftigt. Hans teorier kan ändå ses som en föregångare till dagens tillväxtkritik.
I en ny avhandling vid Lunds Universitet argumenterar nu humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele nu för att Malthus ändå kommer att få rätt till slut. Han menar nämligen att vi nu är tillbaka vid de gränser som Malthus såg. Jordens ytor ska räcka till för mat till snart nio miljarder människor, föda åt köttdjur, bränsle till bilar, skog till våra papper, bomull till våra kläder. Helst ska jordens skogar dessutom lämnas orörda för att stabilisera klimatet.
Enligt Kenneth Hermele är det tydligt att kampen om marken hårdnar. Själv har hat gjort fältstudier i Brasilien där man i 40 års tid odlat sockerrör till biobränsle.
- Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.
Problemet med biobränsleproduktionen i Brasilien är inte att sockerrören odlas i regnskogen. Problemet är att sockerrören tar plats från sojaproduktionen, som i sin tur tar plats från betesmark medan köttproducenterna hittar sin nya betesmark genom avverkning i Amazonas. Enligt Kenneth Hermele är detta ett tydligt exempel på hur konkurrensen om odlingsbar jord skärps.
– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, säger han.
I sin avhandling tar Hermele också upp det nygamla fenomenet "land grapping". Enligt Hermele är det ett stort problem att rika länder lägger under sig mark i fattiga länder.
- Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.
Här kan du läsa avhandlingen Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space
I en ny avhandling vid Lunds Universitet argumenterar nu humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele nu för att Malthus ändå kommer att få rätt till slut. Han menar nämligen att vi nu är tillbaka vid de gränser som Malthus såg. Jordens ytor ska räcka till för mat till snart nio miljarder människor, föda åt köttdjur, bränsle till bilar, skog till våra papper, bomull till våra kläder. Helst ska jordens skogar dessutom lämnas orörda för att stabilisera klimatet.
Enligt Kenneth Hermele är det tydligt att kampen om marken hårdnar. Själv har hat gjort fältstudier i Brasilien där man i 40 års tid odlat sockerrör till biobränsle.
- Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.
Problemet med biobränsleproduktionen i Brasilien är inte att sockerrören odlas i regnskogen. Problemet är att sockerrören tar plats från sojaproduktionen, som i sin tur tar plats från betesmark medan köttproducenterna hittar sin nya betesmark genom avverkning i Amazonas. Enligt Kenneth Hermele är detta ett tydligt exempel på hur konkurrensen om odlingsbar jord skärps.
– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, säger han.
I sin avhandling tar Hermele också upp det nygamla fenomenet "land grapping". Enligt Hermele är det ett stort problem att rika länder lägger under sig mark i fattiga länder.
- Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.
Här kan du läsa avhandlingen Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space
Håll dig uppdaterad med
