Det var 1982 som den atomdrivna testubåden K-27 ansågs vara skrotfärdig och sänktes av marinen i Karahavet - nära ön Novaja Zemlja. Gällande internationella överenskommelser säger att atomdrivna fartyg av säkerhetsskäl måste sänkas på 3000 meters djup. Den ryska marinen valde trots det att sänka K-27 på 33 meters djup.
Foto: Barents Observer/ Statens Strålevern.
Nu befaras ubåten läcka rardioaktivitet och Ryska och Norska experter träffas i dagarna för att diskutera vad man ska göra med denna potentialla tidsinställda miljöbomb. En expedition har också skickats ut för att mäta eventuella utsläpp från K-27. Det rapporterar nättidningen Barents Observer. Man skriver också att det värsta scenariot skulle vara om det höganrikade uranbränslet i det rostiga skrovets reaktoer skulle starta en kärnreaktion. Till exempel under en eventuell bärgningsoperation.
Att just Norge och Ryssland träffas beror på att man inrättat en gemensam kommission för kärnsäkerhet. Kommissinoen träffas regelbundet för att se över läget för de alla de atomdrivna fartyg som Sovjetunionen sänkt i området.
Foto: Barents Observer/ Statens Strålevern.
Nu befaras ubåten läcka rardioaktivitet och Ryska och Norska experter träffas i dagarna för att diskutera vad man ska göra med denna potentialla tidsinställda miljöbomb. En expedition har också skickats ut för att mäta eventuella utsläpp från K-27. Det rapporterar nättidningen Barents Observer. Man skriver också att det värsta scenariot skulle vara om det höganrikade uranbränslet i det rostiga skrovets reaktoer skulle starta en kärnreaktion. Till exempel under en eventuell bärgningsoperation.
Att just Norge och Ryssland träffas beror på att man inrättat en gemensam kommission för kärnsäkerhet. Kommissinoen träffas regelbundet för att se över läget för de alla de atomdrivna fartyg som Sovjetunionen sänkt i området.
Håll dig uppdaterad med
