Poppeln är en trädart som inte är särskilt vanlig i Sverige, även om man försökte introducera den för tillverkning av tändstickor på 1950-talet. Nu har forskare vid SLU emellertid kommit fram till att poppeln är perfekt att använda för att möta de ökande kraven på biomassa.
- Poppel är en av de trädarter i Sverige som har högst tillväxt, säger professor Tord Johansson vid Institutionen för energi och teknik på SLU.


Poppelproduktion. Foto: Tord Johansson/SLU

Poppeln kan slutavverkas som biobränsla redan efter tio till femton år. Vilket kan jämföras med de 25 år det tar innan trädet är lämpligt som timmer eller massaved. Poppeln har dessutom flera fördelar som biobränsle. Den är ytterst enkelt att etablera, framförallt i södra och mellersta delarna av landet. Dessutom kan även stubbar och rötter användas som biobassa. En medelstams torrvikt låg på 248 kilo, vilket gör att man under en omloppstid kan producera 142 ton torrsubstans per hektar. Till detta kommer stubb- och rotbiomassan där man kan få ytterligare 35 respektive 12 ton torrsubstans.