Nyckelordet är förändring. Oavsett hur många klimatbokslut, planer och certifieringar vi åstadkommer, så är det avgörande vilka konkreta steg man tar mot ett hållbart företagande. I många fall rör det sig dessutom om rena kostnadsbesparingar som smarta värme- och kyllösningar, styrning av belysning och energisnåla byggnader. Sett i det ljuset är det svårt att förstå att många företag fortfarande inte tar sig an klimatpåverkan på större allvar.
Lägger man till det att kunderna blir allt mer krävande är ointresset obegripligt. För Max Hamburgerrestauranger har vi inte bara sett påvisbara kostnadsbesparingar för många åtgärder. Framförallt har vi sett större kundnöjdhet och lojalitet. Naturligtvis spelar kvaliteten på maten och servicen en avgörande roll, men vi vet också att många av våra kunder uttryckligen uppskattar vårt klimatengagemang.
Det en medveten strategi för vår vd Richard Bergfors sedan fem år. Genom att åstadkomma verkliga resultat idag så rustar vi oss också både för högre krav från lagstiftaren och högre förväntningar från konsumenterna om några år. Visst gör vi analyser och tar fram rapporter, men de tas fram i det bestämda syftet att åstadkomma resultat. Ett exempel är att vi, som ett resultat av vår livscykelanalys, klimatkompenserar också för underleverantörernas koldioxidutsläpp, sedan vi konstaterat att produktionen av nötkött var den helt dominerande klimatfaktorn för vårt företag. Det är också de fortsatta analyserna som gör det möjligt att se var vi har mycket kvar att göra, inte minst genom den ökande konsumtionen av nötkött i restaurangerna.
För mig och för Max är det handling som räknas, inte ord.
Därför blir jag bestört då jag ser den rapport som konsultföretaget Tricorona nyligen har tagit fram, där man värderat företags och branschers klimatrapportering. Istället för att premiera handling, som att gå över till grön el eller klimatkompensation för de egna utsläppen, blir effekten att man berömmer företag som berättar vad de tänker göra i framtiden. Och företag som agerar, snarare än planerar, får kritik.
Låt mig ge tre konkreta exempel:
- I rapporten redovisas resultaten per bransch, där snabbmatsbranschen faller sämst ut. Jag är den förste att beklaga att det saknas bra klimatredovisningar hos nästan alla de större aktörerna. Vad som inte framgår är att endast ett företag i branschen, Max, gör en omfattande redovisning som väl uppfyller de krav man ställt upp på rapporteringen. Istället dras hela branschen över en kam, där också Max dras med i de negativa omdömena.
- Rapporten handlar, som sagt, om rapportering. Därmed tar man inte upp hur långt branscher nått i sitt faktiska miljöarbete. Flera av de klimatbokslut som utgjort underlaget för Tricorona uppfyller väl kraven på rapportering, men har synnerligen låga ambitioner för verkligt minskad klimatpåverkan. Även om det finns en friskrivning om att man endast behandlar rapporteringen, så är det uppenbart att företaget är medvetet om att man därigenom förskjuter fokus från konkreta insatser till rapportering.
- Vidare så finns det, förutom ett antal erkända kriterier för klimatrapportering, ett antal kriterier som Tricorona själva satt upp. Även om dessa viktas lägre måste ett företag alltså följa Tricoronas specifika syn på hur rapporteringen ska ske för att kunna nå upp i full poäng. Därmed skapas en skevhet mellan dessa företag och företag som samarbetar med andra organisationer eller konsulter (t.ex. Max, som samarbetar med NGO:n Det Naturliga Steget och konsultfirman U&W).
Istället för ett kraftfullt samarbete mellan ansvarstagande företag för att driva på alla andra företag riskerar vi nu istället att få en pseudodebatt där vi bedömer företag längs än annan skala än faktiskt klimatarbete. Jag vill se mer aktivitet, fler företag och fler konsumenter som aktivt tar ställning. Det är då vi får en förändring till stånd i näringslivet. Och det är då vi kan sätta tryck så att också mer sker i politiken.
Pär Larshans, hållbarhetschef på Max Hamburgerrestauranger















