”Den här rapporten är ett vittnesbörd om hur vi brottas med sökandet efter en mer ansvarsfull förvaltning”, skriver Anders Wejryd, ärkebiskop och ordförande i kyrkostyrelsen, i rapportens förord. Han tillägger:
”Vi har det senaste decenniet gått från att vara passiva ägare som varit måna om att inte göra fel, till att vara aktiva kapitalägare som vill bidra till en hållbar utveckling. Vi vill som kyrka verka för en hållbar och fredlig värld och arbetar för detta på många olika sätt. Genom vårt internationella arbete verkar vi till exempel för att bygga upp samhällen som härjats av väpnad konflikt. Vi bedriver påverkansarbete inom såväl klimatfrågan som problemet med brist på mat och vatten som råder i stora delar av världen. Detta återspeglas även i vår kapitalförvaltning.”
Förvaltning utgår från en finanspolicy som antogs 2010, "som betonar att kapitalet ska förvaltas med hänsyn till alla människors lika värde (människovärdesprincipen) och kommande generationers behov (förvaltarskapstanken)".
När nu Svenska kyrkan, samtliga stift och Kyrkans pensionskassa börjat arbeta efter samma policy representerar de ett finansiellt kapital på 17 miljarder kronor.
- Vi är en långsiktig ägare och integrerar mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö i investeringsbesluten både av etiska och finansiella skäl, säger Anders Thorendal, finanschef för Svenska kyrkans nationella nivå, i ett pressmeddelande.
Svenska kyrkan hade i slutet av 2011 cirka 6,5 miljoner medlemmar, vilket motsvarar 69 procent av befolkningen.















