Miljöaktuellt skrev i förra veckan att fyra av sextio vattenkranar på marknaden läcker bly i dricksvattnet (läs mer här). Miljöaktuellt kan nu avslöja att Boverket känt till provresultaten sedan 2008, men först 2011 började man titta närmare på resultaten. Boverket vill av sekretesskäl inte lämna ut sina mätdata, men enligt uppgifter till Miljöaktuellt ska mängden bly ha varit ”betydligt högre än 20 mikrogram”, som är gränsvärdet i provmetoden.

Vattenkranar har av tradition alltid tillverkats i mässing, som sedan förkromas. Mässingen innehåller bly som löses ut i vattnet. De som tar vatten från egen brunn är särskilt utsatta, eftersom deras vattenkvalitet ofta förvärrar situationen. Stillastående vatten, speciellt de första dropparna på morgonen, innehåller mest bly.

Boverket har nu bestämt sig för att skrota den enda provningsmetod som finns för vattenkranar, trots att den visat att kranar läckt höga halter bly. Miljöaktuellt ringer till Anders Sjelvgren, avdelningschef på Boverket, och den tjänsteman som för drygt två veckor sedan fattade beslutet att lägga ner ärendet.

Varför valde ni att lägga ner ärendet när kranarna uppvisade höga halter av bly?
‒ Uppdraget var att se om kranarna uppfyller samhällskravet på att dricksvattnet inte får innehålla mer än 10 mikrogram per liter. Men vi har kommit fram till att vi inte kan använda metoden och därför lägger vi ner ärendet.
Varför lägger ni ner ärendet just nu, i början på februari 2012, när ni fick mätresultaten redan under 2008?
‒ Resultaten hade legat ett bra tag. Vi började inte titta på värdena och analysera dem förrän i början på 2011, men vi kan inte säga att de är höga, det är det som är problemet. Vi tyckte till en början att de såg höga ut, men sen kom vi fram till att de inte var höga.
Varför väntade ni så länge som till 2011?
‒ Vi såg inte att det var panik-panik.
Hur vet ni att värdena inte är höga?
‒ Våra experter säger att det här inte är farligt. Vi har pratat med Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Karolinska institutet och vi på Boverket får inte beskedet att detta är farligt.
När jag pratade med Marie Vahter på Karolinska institutet sa hon att det här vattnet inte är hälsosamt att dricka!
‒ Boverket måste ha det här vetenskapligt bevisat innan vi inför några krav.
Istället för att diskutera vilka halter som är farliga eller inte, varför kan ni inte bara använda försiktighetsprincipen och förbjuda bly i mässing?
‒ Vi skulle kunna få för oss att säga att inga kranar ska få släppa ut bly, men då måste vi kunna bevisa det. Ett sådant krav måste också prövas av EU, det får inte bli ett handelshinder för andra europeiska tillverkare. Men idag har Boverket inga krav. Är det rätt att ställa ett sånt krav över huvud taget? Det är snarare en sån diskussion vi är inne i nu.
Varför har ni inte gjort något tidigare, ni har haft flera år på er sen ni fick provresultaten?
‒ Ja, det är en bra fråga att ställa såhär efteråt. Det är inte helt självklart att de här värdena är dåliga eller bra, att det är ett stort problem.
Fyra vattenkranar har ju släppt ut över 20 mikrogram bly i det stillastående vatten som får plats i en kran, är inte det ett problem?
‒ Alltså två kranar blev underkända, men då provade vi igen och då blev de godkända.
Ja men då blev två andra kranar underkända istället?
‒ Ja, men de blev ju godkända i det första testet.
Kan man prova kranarna tills de blir godkända?
‒ Man kan tillåta att värden kommer över gränsvärdet, det behöver inte betyda att det är fel. Vi kan inte avgöra om det här är bra eller dåligt, vi kan bara konstatera att vi inte kan använda den här testmetoden. Dessutom är den ju frivillig för tillverkarna, vi kan inte tvinga någon att sluta sälja kranar bara för att de läcker bly. Men vi ser ju ett behov av att reglera det här och ställa krav.

Miljöaktuellt vill tillägga att Anders Sjelvgrens råd till konsumenterna är att de kranar ur och låter vattnet rinna i några sekunder, innan man dricker sitt vatten.