Enligt LKAB ska labbskaleförsök ha visat på en lagringskapacitet av koldioxid i gråberg, alltså gruvavfallet när järnmalmen är utvunnen, på mellan 25 och 95 procent. Men nu visar det sig att reaktionsprocessen är alldeles för långsam:
‒ Vi behöver enormt stora mängder gråberg för att vi ska kunna lagra koldioxid i samma fart som vi producerar den, säger miljöchefen Anders Lundkvist till Miljöaktuellt.
LKAB släpper ut omkring 800 000 ton koldioxid per år, varav hälften kommer från gruvan i Kirunavaara. Samma gruva ger upphov till mellan 5 och 7 miljoner ton gruvavfall. Trots dessa mängder är det inte tillräckligt med gråberg för att kunna lagra koldioxiden berättar Anders Lundkvist:
‒ Dels räcker inte gruvavfallet till, dels så finns det mycket stora praktiska svårigheter med att bygga, hantera och driva en så stor anläggning som skulle behövas.
Avskiljning och lagring av koldioxid är mest fördelaktig vid stora punktutsläpp, till exempel kolkraftverk, men LKAB avfärdar det inte helt:
‒ Vi har ju en del sura gaser så koldioxiden är inte så lätt att separera, men om det blir något genombrott så skulle vi vara intresserade. Vår framtid ligger snarare i energieffektivisering och biobränslen. Vi är redan ledande i branschen, men man kan alltid bli bättre, säger Anders Lundkvist.
När koldioxiden reagerar med gråberget bildas kalksten och andra karbonater. Anders Lundkvist berättar att tidigare försök visat på ganska höga reaktionshastigheter, men att dessa förmodligen berodde på att kalkstenen bröts ner igen och återbildades.
‒ Vi behöver enormt stora mängder gråberg för att vi ska kunna lagra koldioxid i samma fart som vi producerar den, säger miljöchefen Anders Lundkvist till Miljöaktuellt.
LKAB släpper ut omkring 800 000 ton koldioxid per år, varav hälften kommer från gruvan i Kirunavaara. Samma gruva ger upphov till mellan 5 och 7 miljoner ton gruvavfall. Trots dessa mängder är det inte tillräckligt med gråberg för att kunna lagra koldioxiden berättar Anders Lundkvist:
‒ Dels räcker inte gruvavfallet till, dels så finns det mycket stora praktiska svårigheter med att bygga, hantera och driva en så stor anläggning som skulle behövas.
Avskiljning och lagring av koldioxid är mest fördelaktig vid stora punktutsläpp, till exempel kolkraftverk, men LKAB avfärdar det inte helt:
‒ Vi har ju en del sura gaser så koldioxiden är inte så lätt att separera, men om det blir något genombrott så skulle vi vara intresserade. Vår framtid ligger snarare i energieffektivisering och biobränslen. Vi är redan ledande i branschen, men man kan alltid bli bättre, säger Anders Lundkvist.
När koldioxiden reagerar med gråberget bildas kalksten och andra karbonater. Anders Lundkvist berättar att tidigare försök visat på ganska höga reaktionshastigheter, men att dessa förmodligen berodde på att kalkstenen bröts ner igen och återbildades.
