Parallellt med klimatförhandlingarna i Sydafrika slutför parterna ett möte inom ramen för Montrealprotokollet – ett avtal som reglerar användningen av kemikalier som förstör ozonskiktet.
Flera länder ser Montrealprotokollet som ett viktigt instrument för att dämpa växthuseffekten – i och med att flera ozonförstörande kemikalier också fungerar som växthusgaser – och skulle kunna fungera som ett systeravtal till Kyoto.
Men mötet slutade i ett fiasko. För tredje året i rad.
En grupp länder från Mikronesien, uppbackade av USA, Kanada och Mexico, föreslog att man skulle bilda en arbetsgrupp för att titta närmare på regleringen av HFC, men förslaget röstades ned av Kina, Indien, Venezuela och Argentina.
En majoritet av parterna ville också skärpa kraven på HFC-23 – en biprodukt från tillverkning av kylgaser till kylskåp och luftkonditionering – men också detta förslag fick nej av Kina och Indien som har flera fabriker med stora volymer av HFC-23 i produktionen.
EU stängde i höstas all handel med klimatkrediter (inom ramen för CDM) som Kina och Indien kan tillgodoräkna sig för att minska förbrukningen av HFC-23 – eftersom man misstänkte att systemet tvärtom lett till att fabrikerna ökat sin HFC-produktion för att tjäna pengar på klimathandeln.
Flera länder ser Montrealprotokollet som ett viktigt instrument för att dämpa växthuseffekten – i och med att flera ozonförstörande kemikalier också fungerar som växthusgaser – och skulle kunna fungera som ett systeravtal till Kyoto.
Men mötet slutade i ett fiasko. För tredje året i rad.
En grupp länder från Mikronesien, uppbackade av USA, Kanada och Mexico, föreslog att man skulle bilda en arbetsgrupp för att titta närmare på regleringen av HFC, men förslaget röstades ned av Kina, Indien, Venezuela och Argentina.
En majoritet av parterna ville också skärpa kraven på HFC-23 – en biprodukt från tillverkning av kylgaser till kylskåp och luftkonditionering – men också detta förslag fick nej av Kina och Indien som har flera fabriker med stora volymer av HFC-23 i produktionen.
EU stängde i höstas all handel med klimatkrediter (inom ramen för CDM) som Kina och Indien kan tillgodoräkna sig för att minska förbrukningen av HFC-23 – eftersom man misstänkte att systemet tvärtom lett till att fabrikerna ökat sin HFC-produktion för att tjäna pengar på klimathandeln.
