Det går inte att säga att digital media är bättre ur klimatsynpunkt jämfört med papperstidningar. Det beror på vilka antaganden som görs, skriver IVL som undersökt hur medierna skiljer sig åt i ett livscykelperspektiv.
- Om man till exempel minskar sitt läsande på en e-bokläsare, från 24 till 10 e-böcker per år, innebär det att e-boken går från att vara det alternativ som i basscenariot är det mest fördelaktiga ur klimatsynpunkt till att vara det minst fördelaktiga, säger Andreas Öman på IVL
För tryckta medier har oftast pappersproduktionen störst inverkan på produktens totala klimatpåverkan. För digitala medier är det produktionen av själva e-läsaren - datorn och läsplattan. Men även själva användningen kan ha stor betydelse för resultatet.
IVL har gjort studien på uppdrag av projekt Power of Print som drivs av Grafiska förertagens förbund.
- Om man till exempel minskar sitt läsande på en e-bokläsare, från 24 till 10 e-böcker per år, innebär det att e-boken går från att vara det alternativ som i basscenariot är det mest fördelaktiga ur klimatsynpunkt till att vara det minst fördelaktiga, säger Andreas Öman på IVL
För tryckta medier har oftast pappersproduktionen störst inverkan på produktens totala klimatpåverkan. För digitala medier är det produktionen av själva e-läsaren - datorn och läsplattan. Men även själva användningen kan ha stor betydelse för resultatet.
IVL har gjort studien på uppdrag av projekt Power of Print som drivs av Grafiska förertagens förbund.
