Konsumentverket har frågat tusen ungdomar i åldern 15 till 17 år om deras konsumtionsvanor. Mer än hälften svarar att de sällan eller aldrig tar hänsyn till miljö- eller etikaspekter.
Endast cirka 10 procent svarar att de ofta eller alltid tar sådan hänsyn när de står inför ett köp. Miljömärkningar av olika slag är inget ungdomar studerar närmare.
- Det är anmärkningsvärt. Det här är ingen obildad generation men det blir ändå annat som styr. Att köpa Miljö- eller Rättvisemärkt är lite dyrare. Och ungdomar har ofta begränsade resurser, säger Karin Echeverri på Konsumentverket till tidningen Metro.
Enligt undersökningen tänker tre av fyra ungdomar ofta eller alltid på priset.
Det finns en liten skillnad mellan pojkar och flickor. Tretton procent av flickorna tänker ofta eller alltid på miljö och etik medan 9 procent av pojkarna gör samma sak inför ett köp, säger Echeverri.
Ungdomar handlar i första hand kläder och skor men gör också inköp av livsmedel, besöker restauranger och cafér och står för annan nöjeskonsumtion, samt gör betydande inköp av hygienprodukter och kosmetika.
Endast cirka 10 procent svarar att de ofta eller alltid tar sådan hänsyn när de står inför ett köp. Miljömärkningar av olika slag är inget ungdomar studerar närmare.
- Det är anmärkningsvärt. Det här är ingen obildad generation men det blir ändå annat som styr. Att köpa Miljö- eller Rättvisemärkt är lite dyrare. Och ungdomar har ofta begränsade resurser, säger Karin Echeverri på Konsumentverket till tidningen Metro.
Enligt undersökningen tänker tre av fyra ungdomar ofta eller alltid på priset.
Det finns en liten skillnad mellan pojkar och flickor. Tretton procent av flickorna tänker ofta eller alltid på miljö och etik medan 9 procent av pojkarna gör samma sak inför ett köp, säger Echeverri.
Ungdomar handlar i första hand kläder och skor men gör också inköp av livsmedel, besöker restauranger och cafér och står för annan nöjeskonsumtion, samt gör betydande inköp av hygienprodukter och kosmetika.
