Riksdagsledamöterna Cecilie Tenfjord-Toftby och Lise Nordin, talespersoner i energifrågor för Moderaterna respektive Miljöpartiet, var långt ifrån imponerade över Timbros nya vindkraftsrapport som presenterades under ett lunchseminarium på torsdagen.

Tenfjord-Toftby undrade ”vilken bakgrund” författaren egentligen hade som gjorde att han kände sig trygg i att framföra slutsatserna på det sätt som han gör. Nordin tyckte att det fanns så många felaktigheter och missförstånd i rapporten att den ”helt saknar relevans” för den pågående diskussionen om framtidens energisystem.


Timbros nya rapport, Svensk vindkraft - 215 miljarder senare, har skrivits av Per Nilsson, pol.mag. i statsvetenskap. I rapporten har Nilsson på egen hand räknat fram att notan för att bygga 30 TWh ny vindkraft landar på cirka 215 miljarder kronor.

För att nå denna slutsumma har Nilsson utgått från siffror som nämnts i två debattartiklar, en skriven av Folkpartiets Carl B. Hamilton och en som nationalekonomen Marian Radetzki skrivit tillsammans med överstelöjtnant i pansartrupperna och stabschef vid Markstridsskolan i Skövde, Jonny Fagerström som också är med i föreningen Svenskt Landskapsskydd. Även ett uttalande av Svensk Vindenergis vd som rör en helt annan uträkning och som framfördes i tidningen Metro har legat som grund.

Under Timbros seminarium sammanfattade Per Nilsson problematiken med utbyggnad av vindkraft i Sverige så här:

− Det kommer kosta väldigt mycket pengar. Det har inga särskilda positiva effekter för svensk miljö. Det ger inga nya jobb. Det är ingen ny bransch. Och det leder förmodligen till politiska konflikter mellan stad och landsbygd.




Lise Nordin från Miljöpartiet, som under lunchseminariet fick möjlighet att kommentera rapporten, var kritisk. Hon menade att författaren utgått från uträkningar som starkt kan ifrågasättas, och att Nilsson missat att Sverige, oavsett vad man tycker om olika energislag, måste börja investera pengar för att säkra en trygg elförsörjning.

− Ett av de antaganden som jag tycker är mycket tveksamt i rapporten är diskussionen att vi inte skulle behöva någon ny elproduktion. Det är ett oomtvistat faktum att dagens kärnkraftverk i Sverige är gamla och kommer behöva ersättas om tio till tjugo år. Och då är frågan vilken energi vi vill ha i stället? Självklart är det rimligast att bygga ut den elproduktion som har den bästa ekonomiska och miljömässiga kalkylen. Och där ser vi att vindkraften kan leverera.




Cecilie Tenfjord-Toftby från Moderaterna höll med om att det finns ett behov i Sverige av ny elproduktion. Till skillnad från Lise Nordin vill hon dock se att de gamla kärnkraftverken ersätts med nya, men hon menar samtidigt att en utbyggnad av ny vindkraft och andra förnybara energislag också behövs.

− Vi vill ha mer el i systemet. Och vi vill ha mer förnybar el i systemet. Det gynnar svensk industri, det gynnar svenska arbetstillfällen. Det som står i rapporten är ju enligt författaren själv väldigt mycket tolkningar. Och det är klart att det är rätt viktigt att veta vem som gör tolkningarna och hur man gör dem. I en rapport som bara är faktabaserad så är det kanske inte så viktigt vem som har skrivit den. Men här vill man veta. Jag tycker inte att allt som står i den här rapporten stämmer överens med verkligheten.


Övrig kritik som framkom under seminariet var att Per Nilsson och Timbro helt verkar ha missförstått skillnaden mellan ett utbyggnadsmål och en planeringsmål.

I rapporten skriver Nilsson att han utgått från regeringens  ”utbyggnadsmål” och att ”Regeringens mål enligt Energiöverenskommelsen är att bygga 30 TWh vindkraft till år 2020.”

Men läser man vad som faktiskt står i regeringens energiöverenskommelse så framgår det att siffran om 30 TWh inte alls handlar om ett utbyggnadsmål utan  i stället om ett planeringsmål, att en ”planeringsberedskap skapas i de kommunala översiktsplanerna genom att kommunerna identifierar och lägger fast lämpliga områden för vindkraft”.

Energimyndigheten har uttryckt det på liknande sätt:
”Ett planeringsmål för vindkraft är ett sätt att i samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en årlig produktion av el från vindkraft på ett visst antal TWh. Det ger signaler om hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den fysiska planeringen i kommunerna.”

Ändå är Nilssons och Timbros slutsats och rekommendation i rapporten att ”utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation.”