Ämnet bisfenol A används i plaster inom en rad olika användningsområden, till exempel nappflaskor, konservburkar, plastburkar, plastmuggar och andra produkter som används av människor i alla åldrar. Ämnet är vida spritt och uppmätt ämnet i såväl människans moderkaka, foster som modersmjölk.
I en helt ny studie har forskare vid Uppsala Universitet undersökt om exponering för ämnet bisfenol A framkallar skador i hjärnfunktionen hos nyfödda möss.
Tio dagar gamla möss har i experiment exponderats för bisfenol A varefter mössen har genomgått spontanbeteendetest som unga vuxna. Det motsvarar den tidpunkt som en människas hjärnutvecklingsperiod från sjunde fostermånaden och genom de två första levnadsåren då hjärnan utvecklas intensivt under en begränsad tid.
- I vår studie såg vi att en engangsexponering för Bisfenol A, under den korta kritiska perioden av hjärnutveckling under nyföddhetsperioden, leder till förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den unga vuxna individen. När man undersöker detta igen senare under vuxen ålder finns dessa funktionella störningar kvar, vilket indikerar att skadorna är permanenta och faktiskt inte försvinner, säger forskaren Henrik Viberg vid institutionen för organismbiologi, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte även om ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades - och fann att så var fallet. Individerna som utsatts för bisfenol A fick en ökad känslighet för denna typ av exponering i vuxen ålder.
- Vi har tidigare sett den här typen av effekter för flera andra miljögifter som fortfarande förekommer i både inomhus- och utomhusmiljö. Då effekterna liknar varandra är det möjligt att flera olika miljögifter, inklusive Bisfenol A, kan samverka vid framkallandet av störningar under hjärnutvecklingen. Detta i sin tur skulle kunna betyda att de enskilda doserna av de olika miljögifterna, som krävs för att framkalla störningar, kan vara lägre än de som vi undersökt i våra studier av till exempel Bisfenol och bromerade flamskyddsmedel, säger Henrik Viberg.
Forskningen har publicerats i tidskriften Toxicology.
I en helt ny studie har forskare vid Uppsala Universitet undersökt om exponering för ämnet bisfenol A framkallar skador i hjärnfunktionen hos nyfödda möss.
Tio dagar gamla möss har i experiment exponderats för bisfenol A varefter mössen har genomgått spontanbeteendetest som unga vuxna. Det motsvarar den tidpunkt som en människas hjärnutvecklingsperiod från sjunde fostermånaden och genom de två första levnadsåren då hjärnan utvecklas intensivt under en begränsad tid.
- I vår studie såg vi att en engangsexponering för Bisfenol A, under den korta kritiska perioden av hjärnutveckling under nyföddhetsperioden, leder till förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den unga vuxna individen. När man undersöker detta igen senare under vuxen ålder finns dessa funktionella störningar kvar, vilket indikerar att skadorna är permanenta och faktiskt inte försvinner, säger forskaren Henrik Viberg vid institutionen för organismbiologi, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte även om ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades - och fann att så var fallet. Individerna som utsatts för bisfenol A fick en ökad känslighet för denna typ av exponering i vuxen ålder.
- Vi har tidigare sett den här typen av effekter för flera andra miljögifter som fortfarande förekommer i både inomhus- och utomhusmiljö. Då effekterna liknar varandra är det möjligt att flera olika miljögifter, inklusive Bisfenol A, kan samverka vid framkallandet av störningar under hjärnutvecklingen. Detta i sin tur skulle kunna betyda att de enskilda doserna av de olika miljögifterna, som krävs för att framkalla störningar, kan vara lägre än de som vi undersökt i våra studier av till exempel Bisfenol och bromerade flamskyddsmedel, säger Henrik Viberg.
Forskningen har publicerats i tidskriften Toxicology.
