I förra veckan gick Jämtkrafts VD Anders Ericsson ut och sade att de inte kunde kosta på sig en fisktrappa vid vattenkraftverket i Billstaån eftersom ” biologisk mångfald inte tillhörde företagets affärsmål". Något som utlöste häftiga reaktioner i Östersundsposten (ÖP)
På tidningens debattsida försvarar Anders Rubensson, pressansvarig på Jämtkraft, företagets VD och skriver att energibolaget inte alls glömmer bort miljöfrågorna. Han skriver att företaget är miljöcertifierat och att de bryr sig om den biologiska mångfalden. Men att domstolen i det här fallet sagt att det inte behövs någon fisktrappa.
Vi ser gärna att det byggs fisktrappor där det är ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Dessa avvägningar görs av Miljödomstolen. Vi respekterar och följer Miljödomstolens beslut och kompetens. De väger samman flera miljö- och samhällsaspekter ur ett helhetsperspektiv, på ett helt annat sätt än vi som företagare kan göra, skriver Anders Rubensson.
Christer Borg från organisationen Älvräddarna skriver att miljökraven på vattenkraften är så låga att det inte är några problem för Jämtkraft att rätta sig efter – men att det handlar om att göra mer för att miljöanpassa produktionen på frivillig väg. Anders Rubenssons svar ger han inte mycket för.
Anders Ericssons uttalande är faktiskt ärligare och kommer sannolikt att ligga till grund för riksdagens fortsatta hanterande av frågan om fiskvägar. Fakta finns och de är otvetydiga: Vi har gigantiska problem med biologisk mångfald i våra vattenkraftverk, i princip görs inget på frivillig väg från branschens sida och lagarna är otidsenliga. Detta vet nu våra riksdagspolitiker och Erikssons övertygelse att lagarna inte kommer att ändras är därför en högoddsare, skriver Christer Borg.
Folkpartiets gruppledare i Östersund, Pär Löfstrand, skriver att kraftbolagen måste ta större hänsyn i samband med nybyggen och renoveringar av gamla vattenkraftverk. Han vill att det kommunägda Jämtkraft ska vara en föregångsbild som använder bästa möjliga teknik för de skyddsåtgärder för miljön som krävs för att man ska uppfylla hänsynsreglerna i miljöbalken.
I mycket större utsträckning bör kraftbolagen använda sig av omlöp, biokanaler, intagsgaller med rätt spaltvidd och lutning, minimitappningar, fisktrappor etcetera. Givetvis ska också icke-försämringskravet gälla vid all om och nybyggnation av vattenkraft. Man kan tycka att det vore självklart för kraftbolagen att kraven i miljöbalken ska följas, så är tyvärr inte fallet och länsstyrelsen saknar förutsättningar för att tillräckligt bevaka detta, därför krävs det tydliga direktiv från ägaren till bolaget att det ska värna om den biologiska mångfalden,skriver Pär Löfstrand på ÖP:s debattsida.
På tidningens debattsida försvarar Anders Rubensson, pressansvarig på Jämtkraft, företagets VD och skriver att energibolaget inte alls glömmer bort miljöfrågorna. Han skriver att företaget är miljöcertifierat och att de bryr sig om den biologiska mångfalden. Men att domstolen i det här fallet sagt att det inte behövs någon fisktrappa.
Vi ser gärna att det byggs fisktrappor där det är ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Dessa avvägningar görs av Miljödomstolen. Vi respekterar och följer Miljödomstolens beslut och kompetens. De väger samman flera miljö- och samhällsaspekter ur ett helhetsperspektiv, på ett helt annat sätt än vi som företagare kan göra, skriver Anders Rubensson.
Christer Borg från organisationen Älvräddarna skriver att miljökraven på vattenkraften är så låga att det inte är några problem för Jämtkraft att rätta sig efter – men att det handlar om att göra mer för att miljöanpassa produktionen på frivillig väg. Anders Rubenssons svar ger han inte mycket för.
Anders Ericssons uttalande är faktiskt ärligare och kommer sannolikt att ligga till grund för riksdagens fortsatta hanterande av frågan om fiskvägar. Fakta finns och de är otvetydiga: Vi har gigantiska problem med biologisk mångfald i våra vattenkraftverk, i princip görs inget på frivillig väg från branschens sida och lagarna är otidsenliga. Detta vet nu våra riksdagspolitiker och Erikssons övertygelse att lagarna inte kommer att ändras är därför en högoddsare, skriver Christer Borg.
Folkpartiets gruppledare i Östersund, Pär Löfstrand, skriver att kraftbolagen måste ta större hänsyn i samband med nybyggen och renoveringar av gamla vattenkraftverk. Han vill att det kommunägda Jämtkraft ska vara en föregångsbild som använder bästa möjliga teknik för de skyddsåtgärder för miljön som krävs för att man ska uppfylla hänsynsreglerna i miljöbalken.
I mycket större utsträckning bör kraftbolagen använda sig av omlöp, biokanaler, intagsgaller med rätt spaltvidd och lutning, minimitappningar, fisktrappor etcetera. Givetvis ska också icke-försämringskravet gälla vid all om och nybyggnation av vattenkraft. Man kan tycka att det vore självklart för kraftbolagen att kraven i miljöbalken ska följas, så är tyvärr inte fallet och länsstyrelsen saknar förutsättningar för att tillräckligt bevaka detta, därför krävs det tydliga direktiv från ägaren till bolaget att det ska värna om den biologiska mångfalden,skriver Pär Löfstrand på ÖP:s debattsida.
