Sveaskog producerar timmer, massa, ved och biobränslen från skogen. De senaste åren har företaget också börjat fundera mer kring vilken roll företaget har när det kommer till markanvändning och dess miljöpåverkan. Man har också börjat fundera mer på de nyttigheter som naturen förser oss med.
– Vi har gjort en analys över vilka områden vi påverkar och var vi har störst möjligheter och kommit fram till att det handlar om tre områden: kolbindning, biodiversitet och vattenanvändning, berättar Olof Johansson, miljöchef på Sveaskog.

Analysen gav idén att erbjuda olika typer av kompensationstjänster eller skogskrediter liknande dem i klimatkreditsystem. I ett första projekt arbetar Sveaskog i dag med kolbindning i ett 40 000 hektar stort område i Övertorneå. Där använder man olika skogsmetoder inom föryngring, röjning och tillförsel av näringsämnen för att få fart på fotosyntesen och på så sätt skapa en effektivare koldioxidlagring i skogen.

– Nu testar vi också om vi kan koppla kolbindningsarbetet till någon form av klimatkompensation. Arbetet skapar ju en typ av värde och ett värde är något man kan köpa och sälja. Därför samarbetar vi med LKAB som köper de här skogskrediterna från oss och på så sätt klimatkompenserar en del av sin verksamhet, berättar Olof Johansson.

Om projektet går bra kan ett nästa steg bli att koppla arbetssätt och metodik till ett större handelssystem.
– Men det är förstås inte helt enkelt med reglerade system som CDM och ETS. Vi är rätt ödmjuka här, men vi vill testa om det över huvud taget skulle kunna fungera, säger Olof Johansson.
Det är inte bara inom kolbindning som Sveaskog ser potential för kompensationstjänster.

– Vad det gäller biodiversitet undantar vi i dag 20 procent av vårt skogsinnehav som naturvårdsareal. I det arbetet ingår också mycket arbete med restaurering och återskapande. Här skulle man kunna göra ännu mer och frågan är förstås vad det är värt, säger Olof Johansson.

Ett tredje område skulle kunna vara vattenvård.
– Vi har återställt över hundra våtmarker och också här skulle vi kunna göra mer. Just våtmarker är dessutom extra lämpliga som kompensation, då just återskapade våtmarker skapar väldigt mycket miljönytta på väldigt många områden.

Olof Johansson är noga med att arbetet med kompensationstjänster inte på något sätt ska kunna ersätta eller ändra Sveaskogs befintliga naturvårdsarbete. Han säger också att det är viktigt att det inte får bli billigare att kompensera än att undvika miljöskador redan från början.

– När man ska kompensera ska man heller inte bara uppväga den skada man orsakat. Som princip används kompensation för att skapa större miljönytta än den skada man eventuellt åstadkommit.
Olof Johansson ser en liknande utveckling i flera länder och att intresset börjar vakna också här.
– Inom fem år tror jag att den här typen av kompensationstjänster kommer att finnas på marknaden i Sverige.

Varför ska just Sveaskog tillhandahålla tjänsterna?
– Kompensation kräver långsiktiga åtaganden. Som stor markägare med lång erfarenhet av skogsskötsel och naturvård har vi de här möjligheterna.