I början av maj vittnande amerikanska forskare om hur den svenska modellen från att ha varit en förebild nu används som skräckexempel i undervisningen. Nu kommer liknande vittnesmål från ryska forskare och skogsaktivister.
- Jag får inte ihop det. Det är en sådan oerhörd kontrast mellan det vi får höra från era duktiga forskare och de brister på miljöhänsyn vi ser i skogen, säger Olga Petrova från Kola Biodiversity Conservation.
Olga Petrova från Murmansk-regionen var förvånad över att kunskapen inte omsattes i handling. Foto Anders Hellberg.
Hon tillhör en grupp på 15 ryska forskare och aktivister som förra veckan besökte Sverige och Finland för att studera miljöhänsynen i skogsbruket. De var hitbjudna av den svenska miljöorganisationen Skydda Skogen, som visade exempel på miljöcertifierade hyggen i Värmland och Bergslagen.
Flera deltagare var förvånade över att Sverige och Finland med så hög nivå av kunskap om bevarandebiologi och naturvård, hos ideella naturvårdare, statliga ekologer och forskare, hur man samtidigt kunde hålla en så låg nivå vad gäller naturhänsyn i skogslandskapet.
Några deltagare var närmast chockade:
- I Ryssland har vi alltid trott att Sverige och Finland haft ett starkt skydd av skogen, att ni med era välmående ekonomier hittat nyckeln till ett hållbart skogsbruk. Nu förstår vi att så inte är fallet, säger Julia Zenkowich från Transparent World i Moskva.
Ryssarna tyckte det var konstigt att den svenska skogsvårdslagen inte är tvingande och att certifieringen är så pass generös, till exempel vad gäller att plantera främmande trädslag och att tillåta enorma hyggeslandskap genom att placera stora hyggen intill varandra.
Julia Zenkowich från Moskva upptäckte att de ryska miljölagarna inte var så dåliga i jämförelse med de svenska. Foto Anders Hellberg.
I Ryssland har skogsindustrin inte lika stort politiskt inflytande som i Sverige. Dessutom är lagstiftningen tuffare än den svenska – eller i alla fall mera praktiskt användbar - och det är inte omöjligt för mindre organisationer att dra skogsbolag som missköter sig inför rätta.
- Vi blev förvånade av upptäckten att den ryska lagstiftningen verkar vara starkare än den svenska, säger Julia Zenkowich.
Med på turen fanns representanter för den karelska miljöorganisationen SPOK som för en dialog med möbeljätten IKEA om att förbättra miljöhänsynen i arrenderade ryska skogar. SPOKs ordförande Alexander Markovsky menar att samarbetet blivit bättre men ville inte gå in i detalj på vad diskussionerna handlade om.
Stort hygge på Bergvik/Stora Ensos marker i Värmland. Foto Julia Zenkowich
På förstasidan ett 800 hektar stort hygge på Bergvik/Stora Ensos marker i norra Värmland. Foto Nadesjda Liksakova.
- Jag får inte ihop det. Det är en sådan oerhörd kontrast mellan det vi får höra från era duktiga forskare och de brister på miljöhänsyn vi ser i skogen, säger Olga Petrova från Kola Biodiversity Conservation.
Olga Petrova från Murmansk-regionen var förvånad över att kunskapen inte omsattes i handling. Foto Anders Hellberg.
Hon tillhör en grupp på 15 ryska forskare och aktivister som förra veckan besökte Sverige och Finland för att studera miljöhänsynen i skogsbruket. De var hitbjudna av den svenska miljöorganisationen Skydda Skogen, som visade exempel på miljöcertifierade hyggen i Värmland och Bergslagen.
Flera deltagare var förvånade över att Sverige och Finland med så hög nivå av kunskap om bevarandebiologi och naturvård, hos ideella naturvårdare, statliga ekologer och forskare, hur man samtidigt kunde hålla en så låg nivå vad gäller naturhänsyn i skogslandskapet.
Några deltagare var närmast chockade:
- I Ryssland har vi alltid trott att Sverige och Finland haft ett starkt skydd av skogen, att ni med era välmående ekonomier hittat nyckeln till ett hållbart skogsbruk. Nu förstår vi att så inte är fallet, säger Julia Zenkowich från Transparent World i Moskva.
Ryssarna tyckte det var konstigt att den svenska skogsvårdslagen inte är tvingande och att certifieringen är så pass generös, till exempel vad gäller att plantera främmande trädslag och att tillåta enorma hyggeslandskap genom att placera stora hyggen intill varandra.
Julia Zenkowich från Moskva upptäckte att de ryska miljölagarna inte var så dåliga i jämförelse med de svenska. Foto Anders Hellberg.
I Ryssland har skogsindustrin inte lika stort politiskt inflytande som i Sverige. Dessutom är lagstiftningen tuffare än den svenska – eller i alla fall mera praktiskt användbar - och det är inte omöjligt för mindre organisationer att dra skogsbolag som missköter sig inför rätta.
- Vi blev förvånade av upptäckten att den ryska lagstiftningen verkar vara starkare än den svenska, säger Julia Zenkowich.
Med på turen fanns representanter för den karelska miljöorganisationen SPOK som för en dialog med möbeljätten IKEA om att förbättra miljöhänsynen i arrenderade ryska skogar. SPOKs ordförande Alexander Markovsky menar att samarbetet blivit bättre men ville inte gå in i detalj på vad diskussionerna handlade om.
Stort hygge på Bergvik/Stora Ensos marker i Värmland. Foto Julia Zenkowich
På förstasidan ett 800 hektar stort hygge på Bergvik/Stora Ensos marker i norra Värmland. Foto Nadesjda Liksakova.
