Konkurs, uppköp, ändrad inriktning eller att man inte åtgärdar de avvikelser som certifieringsorganet anmärker på i revisionen. Det är de vanligaste anledningarna till att organisationer fråntas certifikat, enligt Per-Olof Winberg som är utvecklingschef på SFK Certifiering.
– Om organisationen begår ett miljöbrott kan certifikatet dras in. Men i ett företags miljöarbete ingår att ständigt hålla sig ajour med gällande lagstiftning. Gör man bara det så ska det mycket till för att man ska bli av med sitt certifikat, säger han.
Själv har han bara varit tvungen att dra in ett certifikat en gång.
– Vanligtvis får ett företag cirka tre månader på sig att rätta till de avvikelser som vi tar upp i revisionen. Men i det här fallet hade företaget olyckligtvis angivit felaktigheter i sin miljörapport till tillsynsmyndigheten. Man måste alltid vara sanningsenlig när man lämnar in sin miljörapport till tillsynsmyndigheten, annars finns det risk för att man begår ett lagbrott.
Att en kund överklagar de avvikelser som certifieringsorganet utfärdar är enligt Per-Olof Winberg ganska ovanligt.
– Men det är klart det kan hända. Då skickar vi frågan vidare till en oberoende kommitté som hanterar kundens överklagan, säger han.
Lennart Månsson, enhetschef på SP Certifiering, berättar att certifieringsorgan ständigt har en löpande dialog med företaget för att ledningssystemet ska hållas levande. Han pekar på en faktor som är viktig för att certifieringsarbetet ska lyckas i längden: ledningens engagemang.
– Finns inte detta engagemang riskerar ledningssystemets ständiga förbättringar att avstanna och risken ökar för att certifieringen avslutas.
Erik Landgren, vd på Intertek Semko Certification, håller med.
– De gånger vi har sett brister i ett företags miljöarbete beror det ofta på bristande resurser, ofta som ett resultat av att engagemanget hos ledningen är svagt. Att införa ett miljöledningssystem kräver ett åtagande i hela företaget. För att nå resultat måste man lägga ner de resurser och det engagemang som krävs, säger han.
Finns det någon risk i att certifieringsorganen tjänar pengar på att utfärda certifikat och därmed godkänna fler företag? Nej, säger Per-Olof Winberg.
– Det spelar ingen roll vilken kund det är, vi behandlar alla lika. Man måste respektera att vi har ett regelverk att följa, så att vi inte äventyrar vår ackreditering, säger han.
Emas
Vad: EU-förordning, första versionen kom 1993. Bygger på Iso 14001. I dag är ett 60-tal företag, organisationer och myndigheter i Sverige registrerade.
Målgrupp: Alla typer av företag, organisationer och myndigheter.
Kostnad: Cirka 100 000 kronor.
Fördel: Kravet om öppenhet ger trovärdighet på marknaden.
Revision: Miljöredovisning varje år. Vart tredje år går en miljökontrollant igenom arbetet för att förnya registreringen.
Läs mer: www.emas.se
Emas Easy
Vad: Anpassad version av Emas för små och medelstora företag.
Målgrupp: Små och medelstora företag, organisationer och myndigheter (upp till 250 anställda).
Kostnad: 30 000 till 50 000 kronor.
Fördel: Krav på öppenhet. Företag som är underleverantörer skapar mervärde för större tillverkande företag.
Revision:Samma som för Emas, men miljökontrollantens genomgång kan förlängas till fyra år för små organisationer.
Läs mer: www.emas.se/emas-easy/
ISO 14001
Vad: Internationell standard, ligger till grund för andra system. Bygger på att man skräddarsyr miljöarbetet efter den egna nyttan.
Målgrupp: Alla typer av företag, organisationer och myndigheter.
Kostnad: Konsultarbete, från 80 000 kronor för ett normalstort företag med liten miljöpåverkan. Certifiering, cirka 30 000 kronor. Interna kostnader tillkommer som i regel är de största.
Fördel: Internationell, erkänd standard. Utformat så att företaget kan skräddarsy miljöarbetet efter den egna nyttan.
Revision: Ska förnyas vart tredje år för att vara giltigt, men uppföljningsrevision görs varje år.
Läs mer: www.iso14000.nu, www.iso.org
ISO 26000
Vad: Ingen kravstandard utan en vägledningsstandard för socialt ansvarstagande. Isos största projekt. Ska vara färdig i december, men det finns företag som redan har börjat arbeta efter standarden.
Målgrupp: Alla typer av företag, myndigheter och organisationer, oavsett bransch, men främst intressant för konsumentbranschen och tillverkande företag.
Kostnad: Varierar kraftigt och beror på i vilken takt ett företag väljer att lägga upp sitt arbete.
Fördel: Skapar en bas för csr-frågor där alla pratar samma språk och lättare kan utbyta kunskap och erfarenheter.
Revision: Varje organisation väljer hur man vill redovisa sitt arbete.
Läs mer: www.iso26000.se
Svensk Miljöbas/Göteborgsmodellen
Vad: Svensk Miljöbas har arbetats fram av bland andra FR2000, Göteborgs Stad, Järfälla kommun, Stockholms stad och Håll Sverige Rent. Ca 750 företag är diplomerade (550 enligt Göteborgsmodellen).
Målgrupp: Små och medelstora företag. Erbjuds i hela Göteborgsregionen och bl a Borås, Falkenberg, Falköping, Hallsberg, Jönköping, Strängnäs, Sundsvall, Vingåker, Värnamo, Växjö och Örebro.
Kostnad: Från 8 000 kronor för en mindre verksamhet (exklusive utbildning).
Fördel: Ett konkret system som skapar struktur i miljöarbetet.
Revision: Varje år. Om det finns god rutin i verksamhetens miljöarbete kan det räcka med vart tredje.
Läs mer: www.goteborg.se/wps/portal/miljodiplom
Svensk Miljöbas/Stockholms stads miljödiplom
Vad: En metod baserad på Svensk Miljöbas, utvecklad av Stockholms stad.
Målgrupp: Små och medelstora företag.
Kostnad: Cirka 16 000 kronor för ett litet företag (miljöutredning, utbildning, support och revision ingår). Cirka 50 000 kronor för ett företag med 50 anställda.
Fördel: Enkelt och lätthanterligt verktyg för systematik i miljöarbetet. Företaget kan sedan enklare gå vidare till Iso 14001- eller Emascertifiering.
Revision: Årligen. Vart tredje år genomförs revisionen av tredjepartsrevisor. Dels revision av miljöledningssystemet (att kraven är uppfyllda), dels en fysisk revision (kontroll av att planerade åtgärder är genomförda).
Läs mer: www.svenskmiljobas.se, www.miljostegen.se
– Om organisationen begår ett miljöbrott kan certifikatet dras in. Men i ett företags miljöarbete ingår att ständigt hålla sig ajour med gällande lagstiftning. Gör man bara det så ska det mycket till för att man ska bli av med sitt certifikat, säger han.
Själv har han bara varit tvungen att dra in ett certifikat en gång.
– Vanligtvis får ett företag cirka tre månader på sig att rätta till de avvikelser som vi tar upp i revisionen. Men i det här fallet hade företaget olyckligtvis angivit felaktigheter i sin miljörapport till tillsynsmyndigheten. Man måste alltid vara sanningsenlig när man lämnar in sin miljörapport till tillsynsmyndigheten, annars finns det risk för att man begår ett lagbrott.
Att en kund överklagar de avvikelser som certifieringsorganet utfärdar är enligt Per-Olof Winberg ganska ovanligt.
– Men det är klart det kan hända. Då skickar vi frågan vidare till en oberoende kommitté som hanterar kundens överklagan, säger han.
Lennart Månsson, enhetschef på SP Certifiering, berättar att certifieringsorgan ständigt har en löpande dialog med företaget för att ledningssystemet ska hållas levande. Han pekar på en faktor som är viktig för att certifieringsarbetet ska lyckas i längden: ledningens engagemang.
– Finns inte detta engagemang riskerar ledningssystemets ständiga förbättringar att avstanna och risken ökar för att certifieringen avslutas.
Erik Landgren, vd på Intertek Semko Certification, håller med.
– De gånger vi har sett brister i ett företags miljöarbete beror det ofta på bristande resurser, ofta som ett resultat av att engagemanget hos ledningen är svagt. Att införa ett miljöledningssystem kräver ett åtagande i hela företaget. För att nå resultat måste man lägga ner de resurser och det engagemang som krävs, säger han.
Finns det någon risk i att certifieringsorganen tjänar pengar på att utfärda certifikat och därmed godkänna fler företag? Nej, säger Per-Olof Winberg.
– Det spelar ingen roll vilken kund det är, vi behandlar alla lika. Man måste respektera att vi har ett regelverk att följa, så att vi inte äventyrar vår ackreditering, säger han.
Emas
Vad: EU-förordning, första versionen kom 1993. Bygger på Iso 14001. I dag är ett 60-tal företag, organisationer och myndigheter i Sverige registrerade.
Målgrupp: Alla typer av företag, organisationer och myndigheter.
Kostnad: Cirka 100 000 kronor.
Fördel: Kravet om öppenhet ger trovärdighet på marknaden.
Revision: Miljöredovisning varje år. Vart tredje år går en miljökontrollant igenom arbetet för att förnya registreringen.
Läs mer: www.emas.se
Emas Easy
Vad: Anpassad version av Emas för små och medelstora företag.
Målgrupp: Små och medelstora företag, organisationer och myndigheter (upp till 250 anställda).
Kostnad: 30 000 till 50 000 kronor.
Fördel: Krav på öppenhet. Företag som är underleverantörer skapar mervärde för större tillverkande företag.
Revision:Samma som för Emas, men miljökontrollantens genomgång kan förlängas till fyra år för små organisationer.
Läs mer: www.emas.se/emas-easy/
ISO 14001
Vad: Internationell standard, ligger till grund för andra system. Bygger på att man skräddarsyr miljöarbetet efter den egna nyttan.
Målgrupp: Alla typer av företag, organisationer och myndigheter.
Kostnad: Konsultarbete, från 80 000 kronor för ett normalstort företag med liten miljöpåverkan. Certifiering, cirka 30 000 kronor. Interna kostnader tillkommer som i regel är de största.
Fördel: Internationell, erkänd standard. Utformat så att företaget kan skräddarsy miljöarbetet efter den egna nyttan.
Revision: Ska förnyas vart tredje år för att vara giltigt, men uppföljningsrevision görs varje år.
Läs mer: www.iso14000.nu, www.iso.org
ISO 26000
Vad: Ingen kravstandard utan en vägledningsstandard för socialt ansvarstagande. Isos största projekt. Ska vara färdig i december, men det finns företag som redan har börjat arbeta efter standarden.
Målgrupp: Alla typer av företag, myndigheter och organisationer, oavsett bransch, men främst intressant för konsumentbranschen och tillverkande företag.
Kostnad: Varierar kraftigt och beror på i vilken takt ett företag väljer att lägga upp sitt arbete.
Fördel: Skapar en bas för csr-frågor där alla pratar samma språk och lättare kan utbyta kunskap och erfarenheter.
Revision: Varje organisation väljer hur man vill redovisa sitt arbete.
Läs mer: www.iso26000.se
Svensk Miljöbas/Göteborgsmodellen
Vad: Svensk Miljöbas har arbetats fram av bland andra FR2000, Göteborgs Stad, Järfälla kommun, Stockholms stad och Håll Sverige Rent. Ca 750 företag är diplomerade (550 enligt Göteborgsmodellen).
Målgrupp: Små och medelstora företag. Erbjuds i hela Göteborgsregionen och bl a Borås, Falkenberg, Falköping, Hallsberg, Jönköping, Strängnäs, Sundsvall, Vingåker, Värnamo, Växjö och Örebro.
Kostnad: Från 8 000 kronor för en mindre verksamhet (exklusive utbildning).
Fördel: Ett konkret system som skapar struktur i miljöarbetet.
Revision: Varje år. Om det finns god rutin i verksamhetens miljöarbete kan det räcka med vart tredje.
Läs mer: www.goteborg.se/wps/portal/miljodiplom
Svensk Miljöbas/Stockholms stads miljödiplom
Vad: En metod baserad på Svensk Miljöbas, utvecklad av Stockholms stad.
Målgrupp: Små och medelstora företag.
Kostnad: Cirka 16 000 kronor för ett litet företag (miljöutredning, utbildning, support och revision ingår). Cirka 50 000 kronor för ett företag med 50 anställda.
Fördel: Enkelt och lätthanterligt verktyg för systematik i miljöarbetet. Företaget kan sedan enklare gå vidare till Iso 14001- eller Emascertifiering.
Revision: Årligen. Vart tredje år genomförs revisionen av tredjepartsrevisor. Dels revision av miljöledningssystemet (att kraven är uppfyllda), dels en fysisk revision (kontroll av att planerade åtgärder är genomförda).
Läs mer: www.svenskmiljobas.se, www.miljostegen.se
