Strukturfonder
  • Konvergensfonder. Bidrag till fattiga länder och därför inte aktuella direkt för svenska företag och organisationer. Som svensk aktör kan man emellertid kontakta utländska myndigheter och hjälpa dem att söka bidrag från konvergensfonder till ett projekt. På så sätt kan det svenska företaget bli en leverantör till myndigheten som officiellt söker bidraget.
  • Regionala konkurrenskraft- och sysselsättningsfonder. I Sverige finns 13 miljarder kronor att söka fram till 2013. Pengarna förvaltas av Tillväxtverket (före detta Nutek). Enligt ett ”färdigt” ansökningsrecept kan små miljöteknikföretag få ut pengar genom samarbeten med universitet.
  • ESF, Europeiska Socialfonden. Delar ut pengar till arbetslösa och anställda för att stärka individen. Här kan man söka pengar till kompetensutveckling inom miljöområdet. För att lyckas få pengar måste projektet vara storskaligt. Ett bra koncept är att gå ihop med ett antal andra företag och skapa ett stort gemensamt projekt för kompetensutveckling.

Forsknings- och utvecklingsfonder
  • Sjunde ramprogrammet eller 7RP. Det största programmet som omsätter 54 miljarder euro mellan 2007 och 2013. Här har EU-kommissionen berättat vilka projekt man vill göra och skapat tio olika temaområden där EU kan bli världsledande inom fem år. Projekten ska ha forskning- och utvecklingsinriktning och ska drivas som samarbeten mellan tre parter i tre europeiska länder. Upp till 75 procents finansiering med belopp från 0,5 miljoner euro till 25 miljoner euro.
  • Ideas. Program för framtidsforskning.
  • People. Program som finansierar en forskningstjänst då man tar in en forskare från ett annat land.
  • Capacities. Minst tre partner i ett samarbete men upp till företagen själva att välja projekt. Capacities är ett bidrag som riktar sig till små och medelstora företag med högst 250 anställda och en omsättning på 50 miljoner euro. Kommissionen betalar forskningen och du behåller forskningsresultaten.

Sektorsprogram
  • Life+. Av EU:s hundratals sektorsprogram är Life+ det största. Ger upp till 50-procentig finansiering – ofta till projekt där man har en färdig produkt som ska demonstreras. Stödet kan sökas av enskild organisation, vilket gör att svenska projekt kan söka själva. Bidragsgivaren lägger vikt på att projektet passar in i EU:s mål och projektet får gärna vara relativt stort och omsätta runt 20 miljoner kronor.
  • CIP. Står för Competitiveness and Innovation framework Programme och är det sektorsprogram som kommer efter Life+ i storleksordning. Programmet delar ut pengar till organisationer som vill få ut en ny teknik på marknaden.