Peter Eriksson öppnade sitt Almedalstal med att prata om mat och matkultur och följde därmed partiets tidigare utspel om skolmaten som man levererade under dagen. Därefter var det dags för försvaret av trygghetssystemen, något som verkligen tycktes ligga Eriksson varmt om hjärtat.

När Peter Eriksson väl tog upp miljöfrågorna började han med att kritisera alliansens flathet i frågan om hur klimatuppgörelsen ska finansieras. Peter Eriksson menade att regeringen här smiter undan i klimatpolitiken. Och att det nu inte bara är här hemma i Sverige som Reinfeldt kritiseras för detta.

Peter Eriksson sa också att han ville se en fortsatt grön omställning i samhället. En sådan skulle enligt honom inte bara kunna minska utsläppen och rädda klimatet, utan också skapa miljoner nya jobb i Europa.

Förväntningarna var förstås stora. Och just därför saknade nog många de stora miljövisionerna och konkreta miljöförslagen i Peter Erikssons tal. Det är tydligt att Maria Wetterstrand och Peter Eriksson kompletterar varandra som en vinnande duo. Utan det ena benet haltar emellertid konstellationern något.