Tack vare EU-kommissionens målsättning att minst hälften av all offentlig upphandling ska vara miljöanpassad före 2010 börjar det nu röra på sig i leden. Naturvårdsverket räknar med grönare upphandlingar, men det är svårt att veta omfattningen. Det finns ingen gemensam databas för Sveriges 10 000 offentliga upphandlare. Därför vet ingen hur stor andel av upphandlingen som är hållbar.
– Framöver, när upphandlingen blir elektronisk, kan det bli lättare att sammanställa informationen. Just nu är uppföljningen av upphandlingar dåliga, säger Tomas Chicote, som arbetar som projektledare på Naturvårdsverket.
Offentlig upphandling är historiskt sett en osynlig bransch, men nu satsar Miljöstyrningsrådet mer på utåtriktat arbete för att fler ska ställa miljökrav i upphandlingen.
– Det är en avvägningsfråga hur mycket resurser som vi ska lägga på att att ta fram och uppdatera miljökrav och på att kommunicera dessa, säger Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig för upphandling vid Miljöstyrningsrådet.
Organisationens nya helpdesk för bland annat upphandlare har ännu inte utnyttjats särskilt flitigt. För att ge offentlig sektor det rätta stödet har man även börjat dela in miljökraven i tre olika sektioner för att passa olika ambitionsnivåer.
– Offentlig sektor är ingen homogen grupp. Vissa upphandlande myndigheter vill ställa krav på spjutspetsteknik, medan andra bara vill ställa några få basmiljökrav, säger Peter Nohrstedt.
Det är upp till den upphandlande myndigheten att välja hur stor vikt miljökrav ska ha i utvärderingen. Miljökriterierna ställs mot andra kriterier som pris, kvalitet och service och det är sällan som miljö viktas särskilt högt.
De flesta upphandlande myndigheter är nu medvetna om att det är lagligt att ställa miljökrav. Den nya utmaningen ligger därför i att premiera miljöanpassade
varor, tjänster och entreprenader i upphandlingar.
– Några utmaningar för framtiden är den elektroniska upphandlingen som kan leda till att man bara går efter lägsta pris och att miljökraven tappas bort på vägen samt att uppföljningen av miljökrav fortfarande är en bristvara. Kraven riskerar att bli verkningslösa om de inte följs upp, säger han.
– Framöver, när upphandlingen blir elektronisk, kan det bli lättare att sammanställa informationen. Just nu är uppföljningen av upphandlingar dåliga, säger Tomas Chicote, som arbetar som projektledare på Naturvårdsverket.
Offentlig upphandling är historiskt sett en osynlig bransch, men nu satsar Miljöstyrningsrådet mer på utåtriktat arbete för att fler ska ställa miljökrav i upphandlingen.
– Det är en avvägningsfråga hur mycket resurser som vi ska lägga på att att ta fram och uppdatera miljökrav och på att kommunicera dessa, säger Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig för upphandling vid Miljöstyrningsrådet.
Organisationens nya helpdesk för bland annat upphandlare har ännu inte utnyttjats särskilt flitigt. För att ge offentlig sektor det rätta stödet har man även börjat dela in miljökraven i tre olika sektioner för att passa olika ambitionsnivåer.
– Offentlig sektor är ingen homogen grupp. Vissa upphandlande myndigheter vill ställa krav på spjutspetsteknik, medan andra bara vill ställa några få basmiljökrav, säger Peter Nohrstedt.
Det är upp till den upphandlande myndigheten att välja hur stor vikt miljökrav ska ha i utvärderingen. Miljökriterierna ställs mot andra kriterier som pris, kvalitet och service och det är sällan som miljö viktas särskilt högt.
De flesta upphandlande myndigheter är nu medvetna om att det är lagligt att ställa miljökrav. Den nya utmaningen ligger därför i att premiera miljöanpassade
varor, tjänster och entreprenader i upphandlingar.
– Några utmaningar för framtiden är den elektroniska upphandlingen som kan leda till att man bara går efter lägsta pris och att miljökraven tappas bort på vägen samt att uppföljningen av miljökrav fortfarande är en bristvara. Kraven riskerar att bli verkningslösa om de inte följs upp, säger han.
