Förra veckan gick näringsminister Maud Olofsson ut i Aktuellt och pratade om framtiden för konkurshotade biltillverkaren Saab. En vision hon presenterade var en omställd produktion med mer miljöprofil. Hon pratade dels om el- och hybridbilar, men också om vindkraft.

Frågan många ställde sig var hur rimligt det är att Saab, eller någon annan aktör i Saabs fabriker, ska kunna ställa om från bil- till vindkraftstillverkning. Staffan Laestadius är professor i industriell ekonomi vid KTH. Enligt honom är Maud Olofssons uttalande fullt rimligt.

- Att Saab börjar tillverka vindkraft är i varje fall mer realistiskt än att Saab någonsin blir en lönsam bilfabrik. Dessutom är det betydligt mer angeläget för Sverige, säger han.

Självklart är det en lång resa med många turer innan man kan säga något specifikt om Saabs framtid. Men om Saab skulle behöva lägga ner biltillverkningen så finns i varje fall en ledig industripark och tusentals människor med kompetens inom industriell tillverkning.

- Detta skulle vara en mycket sällsynt möjlighet för den växande vindkraftsindustrin, tycker Staffan Laestadius.

I Saab finns idag ett stort antal ingenjörer och kunskap om industriell serietillverkning. Staffan Laestadius konstaterar att Saab aldrig legat i framkanten inom ny miljöteknik. Men samtidigt menar han att Saabs ingenjörer haft tillgång till GM:s miljöteknik, bland annat genom elbilssatsningen Volt.

Det som behövs för att Saabs lokaler och kompetens ska kunna användas i den växande vindkraftsindustrin är enligt Staffan Laestadius att en eller flera vindkraftsaktörer går in och satsar. Dessutom måste staten in och hjälpa till att täcka utvecklingskostnader.

- Men det borde inte vara något problem. Vindkraften är idag en mogen industri, som dessutom inte påverkas nämnvärt av den lågkonjunktur som drabbat många andra industrier. Orderstockarna hos de stora vindkraftsbolagen har aldrig varit större än nu, säger han.

I vindkraftsbranschen ser man än så länge med nyfiken skepsis på Maud Olofssons uttalande.
- Visst, det låter spännande. Men det är ju förstås väldigt tidigt att säga om det här är realistiskt, säger Gunnar Fredriksson som är vice vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Det finns enligt Gunnar Fredriksson visserligen flera saker som gör Saab intressant för vindkraftsindustrin. Inte minst det faktum att det enligt Svensk Vindenergi kommer att skapas 12 000 arbetstillfällen i branschen de kommande tio åren.

- Det som är intressant med Saab och Trollhättan är att det finns stora lokaler, det finns ett industrikunnande och det finns en fungerande hamn. Dessutom gör förhållandet mellan kronan och euron att det idag är fördelaktigt att producera vindkraftstorn här i Sverige, säger han.

Däremot är det enligt Gunnar Fredriksson inget litet steg att ställa om produktionen från bilar till vindkraftverk. Det handlar framför allt om vitt skild utrustning.
- Vindkraftsproduktion handlar om långa traverser och väldigt tunga lyft. Jag vet inte så mycket om biltillverkning men jag tror att det är ganska stora skillnader, säger han.

Gunnar Fredriksson vill inte spekulera i vilka vindkraftsaktörer som skulle kunna vara intresserade av Saab.
- Men det handlar förstås om de stora aktörerna. Idag ser vi hur flera tillverkare av vindkraft är på väg in med produktion i Sverige. Idag är det inte lönsamt att transportera tunga delar från andra länder som Tyskland och Danmark. För den aktör som vill skaffa sig snabba marknadsandelar skulle förstås Saab kunna vara intressant.

Johannes Falk är informationsansvarig på Morphic Technologies som tillverkar vindkraftverk genom dotterbolaget DynaWind. Han säger att Saab självklart skulle kunna vara intressant som aktör i vindkraftsbranschen. Samtidigt tycker han att det låter lite väl enkelt att bara ställa om från bilar till vindkraft.

- Ibland tycks folk tro att vindkraft bara handlar om att sätta upp en propeller i luften. Men vindkraft är ganska avancerat teknik, det måste till certifieringar och så vidare. Det är enorma krafter däruppe. Men visst finns låter det intressant med Saab, säger han.

Samtidigt menar han att det idag finns ett antal, mer jordnära, frågor som uppehåller vindkraftsbranschen betydligt mer än Saab-krisen. Bland annat frågan om finansiering av vindkraftsparker, där han anser att regeringen måste ta ett större ansvar.

- Idag är det otroligt tufft att få finansiering. En vindkraftspark kan kosta uppemot en halv miljard att bygga. Idag måste företagen själva ligga ute med den kostnaden.
Bankerna går inte in med den här typen av finansiering, särskilt inte till små eller nya aktörer, säger han.

Det som behövs är enligt Johannes Falk ett statligt garantistödssystem för vindkraften.

- Vi tycker inte att det är rimligt att företagen själva ska betala de här initiala kostnaderna. Se på kärnkraften som ursprungligen finansierades av skattebetalarna. Också här måste det in statliga garantier för att branschen ska kunna utvecklas.

Idag har Sverige ett energiöverskott och somliga har ställt sig frågan om behovet av utökad vindkraftsproduktion.

Att energiöverskottet skulle vara ett argument mot vindkraftstillverkning på Saab tycker emellertid professor Staffan Laestadius är ytterst tveksamt.

- Det där är en vanlig retorik från kärnkraftsförespråkarna. Men el är en utmärkt vara som lätt går att exportera. Varför inte exportera vindkraftsel till Tyskland så kan de stänga ned något av sina många kolkraftverk, säger han.