Här följer ett utdrag ur diskussionen mellan Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson och vice ordförande i Svenskt Näringsliv Sverker Martin-Löf i P 1:s nyhetsmorgon.
Programledaren Lasse Johansson ställer frågan varför Sverker Martin-Löf, Styrelseordförande i SSAB och SCA, även vice chef för Svenskt Näringsliv, ville vara med och äga en kärnkraftsreaktor?
— För basindustrins framtid är det nödvändigt. Mot bakgrund av hur dåligt elmarknaden fungerar är det enda raka att industrin åter får ett ägande i el- och kraftförsörjningen.
— Vi skulle på så sätt komma från ett stort politiskt inflytande i prissättningen med den hänsyn som tas till en rad faktorer och som stört prisbilden under lång tid.
Investeringarna i basindustrin är enligt honom mycket långssiktiga och förutsätter trygg elförsörjning och en tydlig prisbild – något som varit omöjligt med det system vi lever med idag.
Hur mycket ska då industrin betala för att gå in som delägare i nya reaktorer? undrar programledaren.
— I Finland samlar man kraftindustrin och den elförbrukande industrin i ett samarbete om kärnkraftsutbyggnad – det finns exakt samma möjligheter i Sverige. De möjligheterna har funnits under lång tid men kraftbolagen har inte varit intresserade av att släppa in oss. Med det nyvaknade intresset för utbyggnad kommer man att bli mycket mer beroende av sina kunder, säger Sverker Martin-Löf.
Att reaktorbygget i Finland blivit försenat och dyrare än beräknat är ingenting som skrämmer honom. En stor del av investeringarna i energiförsörjningen har uteblivit i Sverige under lång tid och måste nu ta fart.
Men kommer det att gå att bygga kärnkraft utan statliga subventioner?
— Vi får se hur det blir. Det är sannolikt att det krävs statliga pengar till detta. På samma sätt som vindkraften som överhuvudtaget inte kommit till om det inte vore för starka subventioner. Kärnkraften tror jag kommer till för den har helt andra egenskaper än vindkraften – den går året runt och är uthållig och stabil.
Vad händer nu med skogsindustrins planerade satsningar på vindkraft?
— En stor anledning till att det blivit så mycket vindkraft har varit att det varit den enda el-producerande system vi fått investera i. Allt annat har i princip varit förbjudet.
Kommer det att minska intresset?
— Det får vi se vilka effekter det får. Det är självklart så att industrin först investerar i det som bäst löser industrins problem. Svårigheten med vindkraften är att den inte går hela dygnet eller hela året, den kan inte lösa alla problem utan kan vara ett komplement.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson välkomnade ett delat ägande med industrin.
— […]Vi ser kärnkraftsrenässansen i Europa och runt om i världen och är intresserade av att fortsätta med kärnkraften. Vi fortsätter gärna att samarbeta med industrin, säger Lars G Josefsson.
— Det kan vara tillräckligt lönsamt att investera i kärnkraft. Men det är stora risker. Det måste vara stora kraftfulla företag som gör sådana investeringar. Vattenfall är ett sådant företag. Men vi skulle välkomna en riskdelning med industrin.
Investeringen måste alltså vara lönsam för att Vattenfall ska bygga nya reaktorer. Det skulle vara svårt att uppnå lönsamhet i kärnkraften om dagens låga priser permanentas, menar Lars G Josefsson. Det som kommer att avgöra ett investeringsbeslut är prisbilden för perioden 2020 till 2025.
Vilket energislag väljer ni i det läget, vindkraft eller kärnkraft? undrar programledaren.
— Det finns olika karaktäristika och båda energislagen behövs. Kärnkraftens stora fördel är att det är baslast, den går hela tiden 24 timmar om dygnet. Det är ett mycket tungt argument och det är bra att denna möjlighet öppnats. Men om vi ser till klimatproblemet så är det så stort så vi behöver alla kraftslag som inte släpper ut koldioxid. Vindkraften är ett sådant men är ett komplement, medan kärnkraften är baslast, säger Lars G Josefsson
Ett beslut om att bygga nya reaktorer kan enligt Lars G Josefsson fattas tidigast om två eller tre år.
Programledaren Lasse Johansson ställer frågan varför Sverker Martin-Löf, Styrelseordförande i SSAB och SCA, även vice chef för Svenskt Näringsliv, ville vara med och äga en kärnkraftsreaktor?
— För basindustrins framtid är det nödvändigt. Mot bakgrund av hur dåligt elmarknaden fungerar är det enda raka att industrin åter får ett ägande i el- och kraftförsörjningen.
— Vi skulle på så sätt komma från ett stort politiskt inflytande i prissättningen med den hänsyn som tas till en rad faktorer och som stört prisbilden under lång tid.
Investeringarna i basindustrin är enligt honom mycket långssiktiga och förutsätter trygg elförsörjning och en tydlig prisbild – något som varit omöjligt med det system vi lever med idag.
Hur mycket ska då industrin betala för att gå in som delägare i nya reaktorer? undrar programledaren.
— I Finland samlar man kraftindustrin och den elförbrukande industrin i ett samarbete om kärnkraftsutbyggnad – det finns exakt samma möjligheter i Sverige. De möjligheterna har funnits under lång tid men kraftbolagen har inte varit intresserade av att släppa in oss. Med det nyvaknade intresset för utbyggnad kommer man att bli mycket mer beroende av sina kunder, säger Sverker Martin-Löf.
Att reaktorbygget i Finland blivit försenat och dyrare än beräknat är ingenting som skrämmer honom. En stor del av investeringarna i energiförsörjningen har uteblivit i Sverige under lång tid och måste nu ta fart.
Men kommer det att gå att bygga kärnkraft utan statliga subventioner?
— Vi får se hur det blir. Det är sannolikt att det krävs statliga pengar till detta. På samma sätt som vindkraften som överhuvudtaget inte kommit till om det inte vore för starka subventioner. Kärnkraften tror jag kommer till för den har helt andra egenskaper än vindkraften – den går året runt och är uthållig och stabil.
Vad händer nu med skogsindustrins planerade satsningar på vindkraft?
— En stor anledning till att det blivit så mycket vindkraft har varit att det varit den enda el-producerande system vi fått investera i. Allt annat har i princip varit förbjudet.
Kommer det att minska intresset?
— Det får vi se vilka effekter det får. Det är självklart så att industrin först investerar i det som bäst löser industrins problem. Svårigheten med vindkraften är att den inte går hela dygnet eller hela året, den kan inte lösa alla problem utan kan vara ett komplement.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson välkomnade ett delat ägande med industrin.
— […]Vi ser kärnkraftsrenässansen i Europa och runt om i världen och är intresserade av att fortsätta med kärnkraften. Vi fortsätter gärna att samarbeta med industrin, säger Lars G Josefsson.
— Det kan vara tillräckligt lönsamt att investera i kärnkraft. Men det är stora risker. Det måste vara stora kraftfulla företag som gör sådana investeringar. Vattenfall är ett sådant företag. Men vi skulle välkomna en riskdelning med industrin.
Investeringen måste alltså vara lönsam för att Vattenfall ska bygga nya reaktorer. Det skulle vara svårt att uppnå lönsamhet i kärnkraften om dagens låga priser permanentas, menar Lars G Josefsson. Det som kommer att avgöra ett investeringsbeslut är prisbilden för perioden 2020 till 2025.
Vilket energislag väljer ni i det läget, vindkraft eller kärnkraft? undrar programledaren.
— Det finns olika karaktäristika och båda energislagen behövs. Kärnkraftens stora fördel är att det är baslast, den går hela tiden 24 timmar om dygnet. Det är ett mycket tungt argument och det är bra att denna möjlighet öppnats. Men om vi ser till klimatproblemet så är det så stort så vi behöver alla kraftslag som inte släpper ut koldioxid. Vindkraften är ett sådant men är ett komplement, medan kärnkraften är baslast, säger Lars G Josefsson
Ett beslut om att bygga nya reaktorer kan enligt Lars G Josefsson fattas tidigast om två eller tre år.
