1 Ryssland: Olga Vlasova, redaktör på tidningen Expert i Moskva
”Expert” är en rysk version av brittiska Economist och rapporterar om miljö främst ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Olgas Vlasovas senaste jobb handlade inte om miljö utan om den nye ryska patriarken.

Vad är ditt första intryck av svenskt miljöarbete?
— Får jag först säga att både jag och min dotter är mycket intresserade av svensk litteratur. Det var en av orsakerna till att jag kom hit. 

— Men jag är väldigt nyfiken på de lösningar ni väljer för att ta er an miljöproblemen. I Ryssland finns miljöfrågorna inte ens på agendan. Efter vårt besök hos Wallenius nu på morgonen vet jag också lite mer om spridningen av främmande arter som följer med sjöfartens ballastvatten. 

Vilka är de mest angelägna miljöfrågorna att ta itu med i Ryssland?
—Det första vore att minska luftföroreningarna i storstäderna. Det är hemskt i Moskva. En mängd dåliga gamla bilar kör in till huvudstaden från provinserna och skapar mycket dålig luft. Man borde förbjuda gamla bilar och bygga ut kollektivtrafiken.
 
—Det andra vore att ta itu med den dåliga vattenreningen, inte minst i Sankt Petersburg och indirekt Östersjön. Det kommunala vattensystemet är mycket gammalt och behöver bytas ut. Vattnet är fullt av klortillsatser och är inte hälsosamt.

Tycker du att Sverige ska stödja Gazproms Nord Stream-pipeline i Östersjön?
— Sverige är lyckligt lottat och behöver inte naturgasen på samma sätt som Tyskland och andra länder på kontinenten. För dessa länder är projektet troligen ett bra alternativ till kol och restprodukter från raffinaderierna. Det blir för dyrt och tar för lång tid att enbart bygga vindkraftverk och solpaneler i Tyskland.


2 Polen: Magdalena Kozmana, journalist på Rzeczpospolita i Warszawa

Rzeczpospolita är en polsk version av franska Figaro med cirka 150 000 läsare. Magdalenas senaste jobb handlade om att polska miljöinvesteringar faktiskt inte påverkas av finanskrisen och en annan artikel om vikten av att skapa hållbara polska storstäder.

Vilka är de mest angelägna miljöfrågorna att ta itu med i Polen?
— Klimatet, energiförsörjningen och GMO. Jag vet väldigt lite om Östersjön, det skrivs inte så mycket om det i polsk media, men jag håller på att lära mig. Orsaken till att det inte rapporteras så mycket kan vara att miljödepartementet inte har något inflytande över vattenförvaltningen.

Vilka miljöfrågor tycker du att Sverige ska driva som ordförandeland i EU?
— Det är svårt att svara på. Jag hade förväntat mig mer av toppmötet i Poznan i december. Men det verkar som att unionen väntar på att USA ska agera.


3 Ukraina: Varvara Zhluktenko, tv-reporter på Gazeta 24 i Kiev
Varvara Zhluktenko ansvarar för utrikesnyheterna på den ukrainska tv-stationen Gazeta 24. Hennes senaste miljöjobb handlade om företaget Philips miljöarbete i Holland.

Vad är ditt första intryck av svenskt miljöarbete?
— Det verkar som att svenskarna jobbar med övertygelse och att det inte bara handlar om pengar. De verkar tro på vad de gör.

Vilka är de mest angelägna miljöfrågorna att ta itu med i Ukraina?
— En viktig fråga är vattenkvaliteten och vattenbristen i vissa regioner. Ett annat är att få stopp på den illegala avverkningen av skogarna. Privata ägare lägger beslag på mycket av skogsmarken i Ukraina och sätter upp skyltar med texten ”privat område”. Det byggs staket och det blir svårt att ta sig fram. Det tredje tror jag är att få stopp på utarmningen av den biologiska mångfalden.

Tycker du att Ukraina ska investera i mer kärnkraft?
— Ja, vi ska satsa på kärnkraft med kvalitet och lägga mera resurser på att förbättra avfallshanteringen.

Vilka miljöfrågor tycker du att Sverige ska driva som ordförandeland i EU?
— Den rysk-tyska gasledningen Nord Stream är viktig. Jag hoppas att svenskarna synar projektet på ett oberoende sätt och informerar andra länder på ett korrekt sätt. Jag tror inte att det går att ändra på Gazproms inställning till projektet. 


4 Rumänien: Laura Andronache, tv-reporter i Bukarest

Nyhetsbyrån Newsin producerar nyhetsinslag åt den statliga rumänska televisionen. Lauras senaste jobb handlade om sopsortering i Bukarest.

Vad är ditt första intryck av svenskt miljöarbete?
— Jag är imponerad. Folk här verkar vara välutbildade och vet till exempel om hur de ska hantera sopor och avfall.

Vilka miljöfrågor tycker du att Sverige ska driva som ordförandeland i EU?
— Hindra införseln av främmande arter i ballastvatten, minska luftföroreningarna och stärka skyddet av skogarna inom ramen för EU.

Vilka är de mest angelägna miljöfrågorna att ta itu med i Rumänien?
— Något som är jätteviktigt är att hindra förstörelsen i samband med översvämningar. I somras drabbades delar av norra Rumänien av svåra översvämningar och de befintliga skydden räckte inte till. Skadorna blev mycket stora. Utsläppen från vår gruvindustri är inte lika akut längre eftersom en stor del av dem har lagt ned sin verksamhet.

Många bönder i Rumänien producerar varor med gammeldags metoder och upprätthåller den biologiska mångfalden i odlingslandskapet - men hur påverkas de egentligen av medlemskapet i EU?
— Det vet jag inte i detalj. Men jag tror att Rumänien och speciellt Transylvanien har mycket att ge i form av fina skogar och ren luft. Jordbruket där bedrivs med gamla enkla metoder utan stordrift och kemikalier. Jag hoppas att de blir kvar och att konsumenterna är beredda att betala lite mera för deras ekologiska varor.



De övriga deltagarna på besöket i Sverige kommer från Kaliningrad, Kroatien, Serbien, Makedonien och Bosnien.