Vi har i dag en tillväxtmodell som enbart premierar tillväxt men som inte strävar efter välfärd. När man har en sådan modell så stimulerar den till excesser i konsumtion och produktion och det är vad som skapat finanskrisen, menar Johan Rockström.

– Räkningen från finanskrisen slår på kort sikt mot världens ekonomi. Men det kommer en räkning till, nämligen en räkning från planeten. Tricket är att banker och finansmarknader saknar resilience, motståndskraft, och nu faller som käglor. De saknar buffertkapacitet, medan planeten å sin sida har en fenomenal buffertkapacitet. Planeten tar snyting efter snyting och dess motståndskraft gör att vi inte märker att vi lever över våra tillgångar, inte så här långt i alla fall. Det är den första insikten, att finanskrisen har en baksida som är den globala miljökrisen.

– Då kommer nästa slutsats naturligt: att finanskrisen på lång sikt är något bra. Den har förutsättningar att bli en källa till förnyelse. Det är oerhört spännande när världens ledare nu säger att vi måste gå tillbaka till Bretton Woods-institutionerna och skriva om arkitekturen i de globala finansiella systemen. Det man säger är att vi måste fundera på om det sätt vi riggat det globala ekonomiska systemet på är det rätta.

– Det finns i finanskrisens spår en möjlighet till förändring. För det är hela denna ekonomiska arkitektur som bidragit till tillväxtparadigmet vi vet inte har fungerat. Därför ska man utnyttja detta tillfälle. Dagens finanskris kan vara en möjlighet att bygga upp ett mera sansat regelverk också för miljön.

Kan finanskrisen utvecklas till något positivt för miljön?
– Det finns två riskmoment att ta hänsyn till: på mycket kort sikt kan det ha positiv effekt att finanskrisen sänker vår konsumtion. Men det tror jag är en effekt som snart kommer att vara tillbaka på gamla nivåer igen.

– Vad vi kan göra är att blåsa liv i den internationella processen för hållbar konsumtion och produktion, den så kallade Marrakesh-processen, som i dag lever ett tynande liv och helt saknar tänder. I och med att finanskrisen sänker konsumtionen i den industrialiserade världen så skulle man utnyttja tillfället att få in nya styrmedel i denna process.

– Sedan finns det något som är mycket trassligt och som jag funderat mycket över. Självklart är det farligt att säga att finanskrisen är positiv eftersom det slår hårt mot fyra miljarder fattiga människor runt om i världen. Om tillväxten stannar så får de fattiga en snyting, samtidigt som världen skulle må bra av en lägre tillväxttakt.

– Vi har ett ansvar att lyfta de fattiga mot en bättre välfärd – men det enda recept vi känner till är ekonomisk tillväxt. Vi har låst oss i en situation där det enda sättet att göra livet bättre för fattiga är ekonomisk tillväxt, genom att få igång hjulen, få fram mer energi, mera mat och konsumtion, vilket i sin tur ökar välfärden hos de som aldrig har sett en bil.
– Detta är nöten som är svår att knäcka och som inte är löst.

Hur ska man kombinera det faktum att finanskrisen drar undan mattan för många fattiga samtidigt som det ger miljön en chans att återhämta sig?
– Jag tror för egen del att vi måste bejaka den ekonomiska tillväxten för världens fattiga samtidigt som man inför starkare styrmedel i den industrialiserade världen.

– Det kan vara att införa en global koldioxidskatt och starkare indikatorer för riktig tillväxt, kasta ut BNP och ta in något som verkligen tar in kostnaden för vårt nyttjande av naturkapitalet. De två sakerna borde finnas med i ett nytt Bretton Woods-avtal.

Vad ska Sverige göra på kort sikt?
– I Sverige är det viktigt att inte sänka ambitionen på något miljöområde och framförallt inte på klimatagendan. Det gäller att visa ledarskap och stå rakryggad och säga att miljön inte är en kostnad utan en investering. Finanskrisen kommer förhoppningsvis att få oss att investera ännu mera på övergången till en hållbar framtid. För där finns de nya jobben och möjligheterna att hantera finanskrisen.

– Det gäller för det första att göra klart att man inte backar på miljömålen och för det andra att mobilisera ännu mera resurser på att investera i morgondagens jobb – de gröna jobben.