Herman Carrs och Tommy Landbergs affärsidé är lika enkel som genial. Genom att placera algodlingar i anslutning till reningsverk vill de ta tillvara de näringsämnen som annars strömmar ut i Östersjön och andra sjöar och hav och sälja det som biomassa.

Arbetsnamnet CWE, Clean Water Energy, har full täckning i den tänkta verksamheten.
Carr och Landberg är långt ifrån ensamma om sin tro på alger. Stöd från Innovationsbron, Trygghetsstiftelsen och Almi ger dem möjlighet att gå vidare med sitt projekt. Ett tydligt intresse från marknaden vägde tungt när Innovationsbron beslöt att stödja projektet.

– Vi genomför investeringarna efter professionellt urvals- och beredningsarbete. CWE har kunnat påvisa unikhet i sitt projekt, att rätt kompetens finns i deras nätverk samt framförallt att intresse finns från marknaden för just deras produkt, säger Per Anell, vd på Innovationsbron.
Idén till CWE kom från Herman Carr och växte fram för ungefär tre år sedan.

– Grundtanken var att betrakta den näring som kommer ut i Östersjön som en resurs, den är guld värd egentligen. Vår målsättning är att fånga upp den.
– Många finansiärer tycker att det är en bra idé, säger Tommy Landberg som själv är förvånad över att inte några andra inlett liknande projekt.

– Vi har ännu inte sökt patent och därför är vi ganska försiktiga av oss, men så mycket kan jag säga att vår idé går ut på att slå tre flugor i en smäll. Det handlar om att rena det vatten som går ut från reningsverk från näringsämnen och tungmetaller, att ta tillvara biomassan och att använda energin från den. På det sättet sänker vi även kostnaden för reningsverken, säger Tommy Landberg.

Att använda alger till bränsle är en idé som väcktes redan på 1950-talet. Amerikanska forskare visade att avloppsvatten kunde användas som näring till algodlingar.
Konceptet fick nytt liv under energikrisen på 1970-talet. Men forskningen har varit inriktad på odlingar av så kallade mikroalger. Carr och Landberg använder makroalger, vilka kan ses med blotta ögat. Vissa har ett busklikt utseende, andra är tunna alger som påminner om smala trådar.

Varför makroalger i stället för mikroalger?
– Vi har valt att arbeta med makroalger av praktiska och tekniska skäl, säger Herman Carr, som med hänvisning till den kommande patentansökan inte kan säga mer.
Råmaterialet i processen, alltså utsläppen från reningsverk, betraktar Landberg och Carr – än så länge – som en fri resurs.
– Det här är gratis och medför ingen kostnad för vårt system, säger Tommy Landberg.

Det ena steget har följts av det andra och tester görs redan i Haninge söder om Stockholm.
– Det har varit ett stort intresse för pilotanläggningen och det var heller inte särskilt dyrt att få igång den, säger Tommy Landberg.

Han räknar med att en fullskaleanläggning kan tas i drift redan nästa år.
– Vi behöver inte bygga några stora anläggningar för att komma igång. Vad vi behöver är en yta. Kontrollen av processerna är mycket enkel och det går därför inte åt någon större arbetskraft för att driva dem. Det räcker med att en person ser över processerna ungefär en gång i veckan, säger Tommy Landberg.
– Det tyngsta jobbet blir att skörda de här algerna och transportera dem till rötningsanläggningar, vilket är bästa alternativet.

– De här algerna är mycket väl definierade, så biogasproducenterna vet exakt vad de får och kan därmed på ett effektivt sätt få ut energi ur dem, säger Tommy Landberg.
Med pilotanläggningen hoppas Landberg och Carr kunna ge svar på två frågor som de ofta avkrävs svar på: Hur temperaturkänslig anläggningen är och hur stor yta den behöver.

– Hur den fungerar på vintern vet vi inte. Reningsverk har vattentemperaturer kring 10–14 grader, vilket är tillräckligt. Men ljusmängden är mindre på vintern, vilket minskar aktiviteten, säger Tommy Landberg.
Hur stor yta som behövs för att kunna driva en effektiv verksamhet är också oklart.
– Vissa reningsverk är kompakt byggda och vid dessa anläggningar kan ytan bli ett problem, säger Tommy Landberg.

I Sverige finns totalt cirka 2 000 reningsverk, varav 500 större. Enbart i Stockholmsregionen finns 80 reningsverk som drivs av tolv olika aktörer, både kommuner och oberoende företag.
Skärpta reningskrav, energieffektivisering, kommunal styrning och besparingskrav skapar ständigt nya behov och Tommy Landberg har god erfarenhet av kontakten med reningsverken.
– Vårt system kan ta vara på snart sagt alla typer av vatten från samhället, men vi är i starten mest fokuserade på reningsverk. Det är enkelt att få kontakt med dem och de är ofta pigga på nya lösningar. De omsätter dessutom stora belopp, så det är rätt mycket pengar det är fråga om, säger han.  Men om de näringsämnen som i dag leder till att Östersjöns hälsa försämras plötsligt förvandlas till åtråvärd biomassa kan bilden förändras mycket snabbt.

Vad får er att tro att reningsverken ska fortsätta att betrakta sina utsläpp som gratis råvara om det plötsligt går att tjäna pengar på dem?
– Om reningsverken är smarta så kommer de att ta betalt för sitt utsläpp, kan man tycka. Men än så länge har vi inte hört något sådant resonemang, förutom i enstaka fall. Det är väl ungefär som om jag har en soffa och bestämmer mig för att slänga den. Jag kräver inte betalt för den även om den fortfarande kan sägas ha ett förbrukningsvärde för till exempel energiproduktion, säger Tommy Landberg.

Ett annat hot mot affärsidén är konkurrerande tekniker.
– Det kan komma nya tekniker som stör marknaden för oss, men vi har inte med det i riskanalysen. Näringsflödet ut i Östersjön finns alltid, säger Tommy Landberg.
Ännu är konkurrensen liten, för att inte säga obefintlig. Carr och Landberg känner inte till någon anläggning i världen som gör på det här sättet. Bruket av våtmarker för att rena vatten är vedertaget, men används för rekreation.

– Våtmarkens syfte är att ha en reningseffekt, men våtmarkernas biomassaproduktion utnyttjas inte, det är för dyrt. Dessutom ackumuleras föroreningarna i våtmarken, som måste renas med muddring emellanåt, vilket är hemskt dyrt, säger Tommy Landberg.

En stor potentiell marknad kan anas bortom pilot- och testanläggningar. Därtill är det alls inte otänktbart att tekniken kan visa sig vara mer effektiv på sydligare breddgrader med fler soltimmar.
– Tekniken fungerar nog bättre och effektivare där. Men vi ligger lågt med att lansera oss där än så länge, säger Tommy Landberg.

Clear Water Energy är ännu inget företag, utan ett arbetsnamn, men Tommy Landberg och Herman Carr ska bilda ett aktiebolag. Idén väcktes när Herman deltog i ett seminarium vid Teknikhöjden inför lanseringen av Stockholm Cleantech Park förra året. Han insåg då att möjligheten att starta företag kan vara ett snabbare sätt att förbättra miljön än att bedriva forskning vid universitet eller högskolor.
Han kontaktade Tommy Landberg som han hade samarbetat med tidigare och presenterade sin idé.

– Vi insåg att det här låg helt rätt i tiden, men vi visste egentligen ingenting om att driva företag, säger Tommy Landberg.
Under hösten gick Herman en starta eget-kurs anordnad av Iterum. Han och Tommy har fått mycket stöd av Stockholm Cleantech Park och dess initiativtagare Magnus Emfel.
– Vi har mycket att tacka dem för. Vi hade nog aldrig klarat det här utan dem, säger Tommy Landberg.

Hittills har de fått ekonomisk hjälp till marknadsundersökning, teknisk verifiering och lokaler samt för att undersöka eventuellt patent.

Vilket är ert viktigaste genom­brott så här långt?
– När vi fick pengar och möjlighet att driva vår anläggning. Nu är vi igång, säger Tommy Landberg.

Vilket är nästa steg?
– Den pågående pilotanläggningen. Med den får vi snart data som vi ska använda för att söka patent. Tidigare hade vi bara data från labb. Sedan blir demoanläggningen ett viktigt steg. Den kommer att byggas i verklig storlek och kommer att visas upp för potentiella kunder. Och så ska vi göra ett aktiebolag av CWE, säger Tommy Landberg.

Per Anell på Innovationsbron tror att CWE bli Sveriges nästa stora exportsuccé?
– Vi investerar i forskningsrelaterade satsningar som har möjlighet till hög tillväxt och kan växa på den globala arenan. CWE har klart kvalificerat sig som en satsning som har sådan potential, säger Per Anell.