Statens institut för kommunikationsanalys, Sika, gör analyser som år efter år visar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de etablerade trafikslagen. Sika har därför undersökt den nya tekniken med spårbilar eller spårtaxi, små förarlösa vagnar som går några meter upp i luften och beställs fram individuellt på samma sätt som taxi.

Forskningsinstitutet har gjort två fallstudier, dels etablering av spårbilar i Stockholm och dels ett fullt utbyggt spårbilssystem i hela Mälardalen.

– Vår studie visar att spårbilssystem kan bli lönsamma i städer med mycket resande, men också som ett medel för ökad regional tillväxt i områden som Mälardalen, säger projektledaren Björn Olsson.

– Det är en teknik som finns och diskuteras och även till 2020 bedömer vi att den skulle kunna vara intressant att analysera för en ringlinje runt Stockholm för att knyta ihop kollektivtrafiken som finns, säger Joanna Dickinson, också hon projektledare på Sika, till Ekot.

Enligt Naturvårdsverket är Förbifart Stockholm för beräknade 25 miljarder kronor inte samhällsekonomiskt lönsam och strider mot flera av de nationella miljömålen. Verket vill att inte bara Vägverket utan även Banverket ska vara med och planera för framtida trafiklösningar.

Och enligt Sika kan alltså en satsning på den nya tekniken med spårbilar vara ett sätt att skapa samhällsekonomisk lönsamhet och uppnå de transportpolitiska målen.

Spårbilstekniken befinner sig ännu på pilotstadiet, men svenska kommuner driver på utvecklingen. Enligt en debattartikel i Upsala Nya Tidning idag har Eskilstuna, Södertälje, Uppsala, Värmdö och Östersund/Åre kommit längst med pilotbanor medan diskussioner förs i Botkyrka, Halmstad, Haninge, Helsingborg, Hofors, Huddinge, Karlskrona, Linköping, Sigtuna, Uddevalla, Umeå och Växjö. Nästa år ska en spårbilsbana stå färdig på Heathrows flygplats i London.

Debattörerna menar att spårbilstekniken är en viktig möjlighet för de svenska företag som deltar i utvecklingen.