Klimatmärkningen skulle den första tiden vara en tilläggsmärkning till Kravs och Svenskt Sigills märken. En Konsumentverket och Sveriges konsumenter i samverkan ansåg att ett tilläggsmärke det skulle riskera att skapa förvirring hos konsumenterna. Och Svenska naturskyddsföreningen vände sig emot att ha ”ett märke för varje miljöproblem”, skriver DN. 

Många kritiker av förslaget vill se en märkning där mängden koldioxid som produkten orsakat ska anges på varje förpackning. Men att få en sådan märkning kräver enligt Kravs projektledare Zahrah Ekmark sju till tio års arbete och kräver dessutom att konsumenterna har stora kunskaper. 

Hon hänvisar till Institutet för livsmedel och bioteknik AB, SIK, som hävdar att den enda klimatmärkning som är möjlig att införa snabbt är ett system som visar de minst klimatpåverkande produkterna i sin kategori – vilket är det som Krav och Sigill har föreslagit. 

Nu ska ett nytt förslag tas fram och remitteras under hösten.
Regeringen ger samtidigt Jordbruksverket ett kompletterande uppdrag till det uppdrag man tidigare fått om att ta fram ett åtgärdsprogram för att minska näringsförlusterna till vatten.

Senast den 30 april 2010 ska verket ta fram ett handlingsprogram för att minska växthusgasförlusterna från jordbruket under perioden 2011 till och med 2016, med utblick till 2020. Förslaget ska lämnas efter samråd med berörda myndigheter och organisationer.