Av
Från huvudkontoret ser organisationen inte särskilt imponerande ut. Jag befinner mig i en lägenhet i Hagsätra, ändhållplats för en av tunnelbanans södergående linjer i Stockholm.
Rummet är halvstökigt, på skrivbordet står datorn påslagen och på väggen hänger en jättebanderoll där det står: ”För en lyckligare värld”.
Arbetsrummet tillhör Ludvig Lindström, 32 år och för tillfället arbetslös efter nyss avslutat projekt på Djurens Rätt. Men han är fullt sysselsatt med sitt livs hetaste uppdrag.
För ett och ett halvt år sedan sade han upp sig från jobbet som IT-konsult för WM-data och startade vad han hävdar är världens första utilitaristiska organisation. Det vill säga en organisation som har som mål att maximera lyckan och minimera lidandet i världen.
Utilitarismen introducerades som begrepp av engelsmannen Jeremy Bentham på 1700-talet. Han var politiskt aktiv inom den liberala rörelsen och ville införa lyckomaximering som det högsta målet för politiken.
– Utilitarismen präglar nog lite av vårt samhälle idag, just det att vi väger för- och nackdelar med att handla på olika sätt, säger Ludvig Lindström.
Några hundra år senare har dock inte så mycket mer hänt med Jeremy Benthams visioner. Det kanske är dags nu.
– Enligt lyckoforskarna har lyckokurvan i västvärlden följt BNP-kurvan. Men i början av 1970-talet stannade lyckokurvan av, den har till och med fallit tillbaka enligt vissa mätningar.
Ända fram till idag. Det innebär att det är andra faktorer än ekonomiska som spelar in när det gäller att höja lyckonivån i samhället. Lycka och BNP hänger ihop till en viss nivå, men därefter behövs det något annat sätt att mäta. För vad är meningen med politiken, är det att alla ska bli så rika som möjligt?, säger Ludvig Lindström.
Ordnade lyckokonferens
Organisationen som Ludvig Lindström startade för drygt ett år sedan heter Charity International. I höstas ordnade man vad man hävdar är världens första lyckokonferens i Göteborg med inbjudna lyckoforskare och politiker. Och miljöpartisten Max Andersson motionerade i riksdagen om att Sverige bör införa undersöka om vi ska införa ett lyckoindex som ett komplement till bruttonationalprodukten, det samlade värdet av alla varor och tjänster, BNP.
Den 31 maj ordnas en ny konferens i Stockholm och där ska man diskutera hur ett sådant lyckoindex skulle kunna utformas.
– Ofta använder man skalan ett till tio. Det finns olika sätt att mäta. Man kan använda en enkät. Man kan använda en dator som fästs på personen, och när den piper till får personen skriva hur han eller hon mår och vad han eller hon gör just nu. Man kan också använda djupintervjuer. Man kan till och med mäta lyckosignaler i hjärnan. Men idag används mest enkäter.
– Vi vill få politiker att inse att det är andra faktorer än ökad tillväxt som spelar in när det gäller att skapa lycka.
Under januari gjorde organisationen en enkätundersökning bland riksdagens politiker. Fler än hälften av de svarande var positiva till att införa ett lyckoindex som komplement till BNP.
– Det var procentuellt fler miljöpartister som kunde tänka sig ett lyckoindex, men annars var det ganska jämnt mellan partierna.
Bra relationer
Hur skulle Sveriges politik förändras om den styrdes av ett lyckoindex?
– Politiken skulle kanske fokusera mer på att ge en möjlighet att skapa bra relationer. Idag lever vi ett alltför stressigt liv, vi hinner kanske inte mycket mer än att bara jobba. Jag ser också gärna att vi kan hjälpa andra länder att höja sin lycka.
– Tanken är att man ska kunna se vilken effekt olika politiska åtgärder har på lyckonivån. Vem som ska genomföra mätningen rent praktiskt är en fråga vi jobbar med nu. Man får vara försiktig så att inte den sittande regeringen kan styra lyckoindexet.
Bhutans regering använder enligt Ludvig Lindström ett lyckoindex, men han säger att han inte vill samarbeta med en regim som förtrycker människor. Även Storbritanniens regering tillsatte dock en arbetsgrupp som i början på 2000-talet föreslog ett lyckoindex som vägledare i politiken.
Charity International drar inte någon gräns mellan mänsklig lycka och andra arters lycka. Det är inte bara för att Ludvig Lindström har varit aktiv i Djurens Rätt. Tanken kommer från den mest kända av de moderna utilitaristerna, Peter Singer, som också ska vara med vid lyckokonferensen i Stockholm. Han använder begreppet artdiskriminering.
– 50 miljoner landlevande djur plågas och dödas varje år i världen, säger Ludvig Lindström.
En kampanj som fick mycket uppmärksamhet var när medlemmarna lät sig plastas in i ”köttförpackningar” med kilopriset klistrat utanpå.
– Vi ville visa att det du handlar en gång har tillhört levande och kännande individer.
Charity International hoppas mycket på ett samarbete med ny sammanslutning av forskargrupper som har som mål att få fram ett sätt att odla kött på laboratorium. Det skulle enligt Ludvig Lindström inte bara innebära mindre lidande för djur.
Det skulle också innebära högre köttkvalitet och bättre hälsa. Men det kanske största skälet är att det skulle kunna reducera klimatpåverkan markant. På hemsidan för sammanslutningen av forskargrupper, "konsortiet för provrörskött", framgår det klart att det är ett av målen med forskningen. Boskapssektorn står för nästan en femtedel av utsläppen av växthusgaser, vilket är mer än transportsektorn, och enligt prognoser fördubblas köttkonsumtionen under perioden 2000-2050.
– Vi kommer att lobba mot politiker och organisationer att de ska satsa på det här. Det är bråttom, en del forskare talar om tio år, sedan går miljökatastrofen kanske inte att vända.
Och kopplingen till lyckan?
– Miljökatastrofer innebär ett oerhört stort lidande för människor och djur. I värsta fall slutar det med att vi utrotas - och om det inte längre finns liv på jorden finns det ju inte längre någon som kan känna eller öka lyckan!
Rummet är halvstökigt, på skrivbordet står datorn påslagen och på väggen hänger en jättebanderoll där det står: ”För en lyckligare värld”.
Arbetsrummet tillhör Ludvig Lindström, 32 år och för tillfället arbetslös efter nyss avslutat projekt på Djurens Rätt. Men han är fullt sysselsatt med sitt livs hetaste uppdrag.
För ett och ett halvt år sedan sade han upp sig från jobbet som IT-konsult för WM-data och startade vad han hävdar är världens första utilitaristiska organisation. Det vill säga en organisation som har som mål att maximera lyckan och minimera lidandet i världen.
Utilitarismen introducerades som begrepp av engelsmannen Jeremy Bentham på 1700-talet. Han var politiskt aktiv inom den liberala rörelsen och ville införa lyckomaximering som det högsta målet för politiken.
– Utilitarismen präglar nog lite av vårt samhälle idag, just det att vi väger för- och nackdelar med att handla på olika sätt, säger Ludvig Lindström.
Några hundra år senare har dock inte så mycket mer hänt med Jeremy Benthams visioner. Det kanske är dags nu.
– Enligt lyckoforskarna har lyckokurvan i västvärlden följt BNP-kurvan. Men i början av 1970-talet stannade lyckokurvan av, den har till och med fallit tillbaka enligt vissa mätningar.
Ända fram till idag. Det innebär att det är andra faktorer än ekonomiska som spelar in när det gäller att höja lyckonivån i samhället. Lycka och BNP hänger ihop till en viss nivå, men därefter behövs det något annat sätt att mäta. För vad är meningen med politiken, är det att alla ska bli så rika som möjligt?, säger Ludvig Lindström.
Ordnade lyckokonferens
Organisationen som Ludvig Lindström startade för drygt ett år sedan heter Charity International. I höstas ordnade man vad man hävdar är världens första lyckokonferens i Göteborg med inbjudna lyckoforskare och politiker. Och miljöpartisten Max Andersson motionerade i riksdagen om att Sverige bör införa undersöka om vi ska införa ett lyckoindex som ett komplement till bruttonationalprodukten, det samlade värdet av alla varor och tjänster, BNP.
Den 31 maj ordnas en ny konferens i Stockholm och där ska man diskutera hur ett sådant lyckoindex skulle kunna utformas.
– Ofta använder man skalan ett till tio. Det finns olika sätt att mäta. Man kan använda en enkät. Man kan använda en dator som fästs på personen, och när den piper till får personen skriva hur han eller hon mår och vad han eller hon gör just nu. Man kan också använda djupintervjuer. Man kan till och med mäta lyckosignaler i hjärnan. Men idag används mest enkäter.
– Vi vill få politiker att inse att det är andra faktorer än ökad tillväxt som spelar in när det gäller att skapa lycka.
Under januari gjorde organisationen en enkätundersökning bland riksdagens politiker. Fler än hälften av de svarande var positiva till att införa ett lyckoindex som komplement till BNP.
– Det var procentuellt fler miljöpartister som kunde tänka sig ett lyckoindex, men annars var det ganska jämnt mellan partierna.
Bra relationer
Hur skulle Sveriges politik förändras om den styrdes av ett lyckoindex?
– Politiken skulle kanske fokusera mer på att ge en möjlighet att skapa bra relationer. Idag lever vi ett alltför stressigt liv, vi hinner kanske inte mycket mer än att bara jobba. Jag ser också gärna att vi kan hjälpa andra länder att höja sin lycka.
– Tanken är att man ska kunna se vilken effekt olika politiska åtgärder har på lyckonivån. Vem som ska genomföra mätningen rent praktiskt är en fråga vi jobbar med nu. Man får vara försiktig så att inte den sittande regeringen kan styra lyckoindexet.
Bhutans regering använder enligt Ludvig Lindström ett lyckoindex, men han säger att han inte vill samarbeta med en regim som förtrycker människor. Även Storbritanniens regering tillsatte dock en arbetsgrupp som i början på 2000-talet föreslog ett lyckoindex som vägledare i politiken.
Charity International drar inte någon gräns mellan mänsklig lycka och andra arters lycka. Det är inte bara för att Ludvig Lindström har varit aktiv i Djurens Rätt. Tanken kommer från den mest kända av de moderna utilitaristerna, Peter Singer, som också ska vara med vid lyckokonferensen i Stockholm. Han använder begreppet artdiskriminering.
– 50 miljoner landlevande djur plågas och dödas varje år i världen, säger Ludvig Lindström.
En kampanj som fick mycket uppmärksamhet var när medlemmarna lät sig plastas in i ”köttförpackningar” med kilopriset klistrat utanpå.
– Vi ville visa att det du handlar en gång har tillhört levande och kännande individer.
Charity International hoppas mycket på ett samarbete med ny sammanslutning av forskargrupper som har som mål att få fram ett sätt att odla kött på laboratorium. Det skulle enligt Ludvig Lindström inte bara innebära mindre lidande för djur.
Det skulle också innebära högre köttkvalitet och bättre hälsa. Men det kanske största skälet är att det skulle kunna reducera klimatpåverkan markant. På hemsidan för sammanslutningen av forskargrupper, "konsortiet för provrörskött", framgår det klart att det är ett av målen med forskningen. Boskapssektorn står för nästan en femtedel av utsläppen av växthusgaser, vilket är mer än transportsektorn, och enligt prognoser fördubblas köttkonsumtionen under perioden 2000-2050.
– Vi kommer att lobba mot politiker och organisationer att de ska satsa på det här. Det är bråttom, en del forskare talar om tio år, sedan går miljökatastrofen kanske inte att vända.
Och kopplingen till lyckan?
– Miljökatastrofer innebär ett oerhört stort lidande för människor och djur. I värsta fall slutar det med att vi utrotas - och om det inte längre finns liv på jorden finns det ju inte längre någon som kan känna eller öka lyckan!
