–Jag och regeringen bedömer att skogens tillväxt bör öka och att det finns en god potential för detta inom ramarna för de nuvarande skogspolitiska målen. När den skogliga tillväxten ökar tar träden upp mer koldioxid vilket bidrar till att hålla nere utsläppen av växthusgaser, säger Eskil Erlandsson.
Enligt ministern kan skogstillväxten utgöra ett viktigt bidrag i klimatpolitiken eftersom det binder koldioxid från atmosfären. Han lutar sig mot den tidigare skogsutredaren Maggi Mikaelsson beräkningar och tror att virkesproduktionen kan höjas med 25 till 50 procent inom 10 till 60 år.
Produktionen ska öka bland annat genom att bryta upp stubbar på hyggen, förbättra dikesrensningarna och genom att gödsla mer i skogen. Regeringen fortsätter även att utreda möjligheten att plantera fler främmande och snabbväxande trädslag och leta upp nedlagd jordbruksmark som lämpar sig för skogsodling.
Trots att Eskil Erlandsson inleder pressträffen med att säga att miljön även i fortsättningen väger lika tungt som produktionen i skogen går många av de föreslagna åtgärderna stick i stäv med miljöarbetet för att bevara den biologiska mångfalden. Eskil Erlandsson menar dock att den nya politiken kommer att förbättra naturhänsynen.
–Jag tror inte att det är någon markägare som med berått mod förstör en varggrop eller en tjärdal. Det gäller att samhället pratar med skogsägaren i planeringen, informera om vilka värden som finns och sedan att märker upp detta. Dessa värden är kända idag, säger Eskil Erlandsson.
Ett förslag är att biotopskyddsområden som Skogsstyrelsen inrättar kan vara större än 5 hektar. Ett annat är att skötsel ska bli bättre inne i befintliga naturreservat, även om det inte skjuts till några speciella pengar för detta. Eskil Erlandsson vill även utreda om det går att ändra formerna för naturvårdsavtal så att det blir attraktivare för markägaren.
Ministerns proposition tar inte upp frågan om pengar till biologisk mångfald och naturreservat. I fjolårets budget minskade den borgerliga regeringen anslagen till naturreservat med 450 miljoner kronor sett över en period på tre år.
De stora miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Världsnaturfonden är mycket kritiska till regeringens förslag och är bekymrade över den ensidiga inriktningen på produktion.
– Ett av få bra förslag i propositionen är att utreda sanktionsavgift för brott mot lagen. Men det faller platt till marken när regeringen samtidigt hävdar att eventuella sanktioner inte ska gälla brott mot reglerna om hänsyn till rennäring och naturvård, säger Jonas Rudberg, skogshandläggare vid Naturskyddsföreningen.




















"Fairtradeprodukter är dyrare, det är liksom det som är vitsen"
"Visst är det svårare att skapa intresse för miljöfrågorna nu"






