Den senaste årsrapporten från Falsterbo fågelstation är tryckt i endast 150 exemplar. Men innehållet är läsvärt. Den visar att antalet lövsångare, näktergalar och flugsnappare drastiskt minskat delvis som följd av att klimatförändringen stör deras flyttningsbeteende.
I början av februari i år offentliggjorde Rasmus Tonboe vid Danmarks Meteorologiske Institut bedömningen, baserad på satellitbilder, att så mycket som en fjärdedel av isen kring Nordpolen har smält bort under det senaste året.
Dessa signaler visar att vi måste ställa om hela vårt sätt att tänka när det gäller politiken i stort.
Naturvårdsverket har ansvaret för miljöfrågor i vårt land. Verkets fokus uttrycks med ord som miljöövervakning, klimat i förändring och miljögifter. I rapporten ”Den svenska klimatstrategins utveckling” som framlades till regeringen, framgår att verket formulerar förslag i termer av ”miljömål”.
Det kan tyckas självklart och oproblematiskt – men speglar ett problem. Det vore enkelt om samhället kunde hantera miljön utan att ta hänsyn till människans ekonomiska behov. Bästa sättet att rädda naturen är ju att ta bort människan. Omvänt vore det enkelt om vi kunde diskutera ekonomi utan att beakta naturen.
Under ett forskarseminarium bekräftade europaparlamentarikern Anders Wijkman och riksdagsledamoten Karin Pilsäter att natur- och ekonomidiskussionen drivs som två parallella spår i svensk och i europeisk politik. Denna stuprörspolitik borde omprövas.
Världens befolkning har fördubblats sedan 1960-talet. Rapporten ”Ecosystems and Human Well-being” som presenterades i Washington 2003, var en väckarklocka när den visade att människans ekonomi i grunden baserar sig på biologiska system också i det moderna samhället. Biologin måste alltså värnas.
Samtidigt är människor i världen desperata som följd av fattigdom. Enligt FN är en av grundorsakerna till terrorism just ekonomisk misär. Varje vecka dör över 50 000 barn i lunginflammation på grund av att föräldrarna inte har råd med medicin. Men om sådana saker talas det sällan om i klimat- och miljöpolitiken.
Bland dem som i modern tid försökt väva samman ekonomi och miljö finns Mohan Munasinghed, vid University of Colombo, Sri Lanka. Men redan Carl von Linné kopplade samman natur och ekonomi i verk som Oeconomia naturae.
Naturvårdsverket kan skriva hur många rapporter som helst om miljömål, men det löser inte problemet. Det är snarare hög tid att i Linnés anda väva samman ekonomi- och naturfrågor till ett sammanhållet naturekonomiskt perspektiv.
Näringsminister Maud Olofsson var på rätt spår när hon under Småföretagsdagarna den 23 januari sa att näringsdepartementet ska samarbeta med miljödepartementet.
Toyota har inte någon speciell enhet för kvalitet – eftersom det skulle ge signalen att endast några inom företaget har ansvar för detta. På liknande sätt borde Sverige ombilda flera av dagens myndigheter så att inte miljöfrågorna och ekonomiska frågor fortsätter att hanteras i isolerade fack. I stället bör vi skapa en ny slagkraftig miljöekonomisk myndighet.
Att fortsätta att isolera myndigheter och ministerposter så att miljön och ekonomiska frågor hanteras separat är inte en långsiktigt hållbar strategi. Sverige har möjligheten att bli mönsterbildande genom att ändra på detta och lansera världens första naturekonomiska politik.
Per Frankelius
PhD, Örebro universitet
Läs mer debatt
I början av februari i år offentliggjorde Rasmus Tonboe vid Danmarks Meteorologiske Institut bedömningen, baserad på satellitbilder, att så mycket som en fjärdedel av isen kring Nordpolen har smält bort under det senaste året.
Dessa signaler visar att vi måste ställa om hela vårt sätt att tänka när det gäller politiken i stort.
Naturvårdsverket har ansvaret för miljöfrågor i vårt land. Verkets fokus uttrycks med ord som miljöövervakning, klimat i förändring och miljögifter. I rapporten ”Den svenska klimatstrategins utveckling” som framlades till regeringen, framgår att verket formulerar förslag i termer av ”miljömål”.
Det kan tyckas självklart och oproblematiskt – men speglar ett problem. Det vore enkelt om samhället kunde hantera miljön utan att ta hänsyn till människans ekonomiska behov. Bästa sättet att rädda naturen är ju att ta bort människan. Omvänt vore det enkelt om vi kunde diskutera ekonomi utan att beakta naturen.
Under ett forskarseminarium bekräftade europaparlamentarikern Anders Wijkman och riksdagsledamoten Karin Pilsäter att natur- och ekonomidiskussionen drivs som två parallella spår i svensk och i europeisk politik. Denna stuprörspolitik borde omprövas.
Världens befolkning har fördubblats sedan 1960-talet. Rapporten ”Ecosystems and Human Well-being” som presenterades i Washington 2003, var en väckarklocka när den visade att människans ekonomi i grunden baserar sig på biologiska system också i det moderna samhället. Biologin måste alltså värnas.
Samtidigt är människor i världen desperata som följd av fattigdom. Enligt FN är en av grundorsakerna till terrorism just ekonomisk misär. Varje vecka dör över 50 000 barn i lunginflammation på grund av att föräldrarna inte har råd med medicin. Men om sådana saker talas det sällan om i klimat- och miljöpolitiken.
Bland dem som i modern tid försökt väva samman ekonomi och miljö finns Mohan Munasinghed, vid University of Colombo, Sri Lanka. Men redan Carl von Linné kopplade samman natur och ekonomi i verk som Oeconomia naturae.
Naturvårdsverket kan skriva hur många rapporter som helst om miljömål, men det löser inte problemet. Det är snarare hög tid att i Linnés anda väva samman ekonomi- och naturfrågor till ett sammanhållet naturekonomiskt perspektiv.
Näringsminister Maud Olofsson var på rätt spår när hon under Småföretagsdagarna den 23 januari sa att näringsdepartementet ska samarbeta med miljödepartementet.
Toyota har inte någon speciell enhet för kvalitet – eftersom det skulle ge signalen att endast några inom företaget har ansvar för detta. På liknande sätt borde Sverige ombilda flera av dagens myndigheter så att inte miljöfrågorna och ekonomiska frågor fortsätter att hanteras i isolerade fack. I stället bör vi skapa en ny slagkraftig miljöekonomisk myndighet.
Att fortsätta att isolera myndigheter och ministerposter så att miljön och ekonomiska frågor hanteras separat är inte en långsiktigt hållbar strategi. Sverige har möjligheten att bli mönsterbildande genom att ändra på detta och lansera världens första naturekonomiska politik.
Per Frankelius
PhD, Örebro universitet
Läs mer debatt
