Studien är en i en lång rad vetenskapliga artiklar som försöker komma fram till om miljöarbete lönar sig. Det som skiljer den här från tidigare studier är att den delar in bolagen i efter bransch och att man använder ett flerdimensionellt mått på företags miljöprestanda för att kompensera både för branschers och enskilda företags olika förutsättningar. 

Studien har författats av Lars Hassel, som innehar en professur vid handelshögskolan på Umeå Universitet sponsrad av revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Han är även programchef för ett Mistra-finansierat forskningsprogram om hållbar kapitalförvaltning. Medförfattare är Natalia Semenova vid Åbo Akademi i Finland. 

Författarna har tittat på utvecklingen under perioden 2003–2006 för cirka 500 amerikanska bolag som finns med i Morgan Stanley Company Index, MSCI. De har jämfört bolagens utveckling med två olika mått på företagens miljöarbete: Dels vilken miljöprestanda bolagen uppvisar i verkligheten. Dels hur förberedda de är för framtida miljökrav. 

Uppgifterna om bolagens faktiska miljöprestanda och beredskap för framtiden är hämtade från Global Ethical Standard Investment Services, en ratingtjänst som drivs av Stockholmsföretaget GES Investment Services (före detta CaringCompany). 

Resultaten visar att betyget för såväl den branschspecifika som den bolagsspecifika miljörisken är kopplat till den finansiella prestandan. Bägge miljörisker påverkar även marknadsvärdet. 

Men det finns en tydlig skillnad mellan bolag i branscher med hög miljörisk och bolag i branscher med låg miljörisk. 

Till högriskbranscherna räknas i den här studien branscher med stor miljöpåverkan, till exempel energi, skog och kemisk industri. Branscher i tjänstesektorn, som bank och försäkring, anses ha låg miljörisk. 

I branscher med hög miljörisk är det på kort sikt negativt för bolagets vinstutveckling att göra miljöinvesteringar. Högre miljöbetyg motsvaras av sämre avkastning på tillgångar. Investeringarna kan återhämtas först på längre sikt. Men för bolag i lågriskbranscher lönar sig investeringarna direkt. Högre miljöbetyg ger även fortsättningsvis bättre lönsamhet. 

– I högrisk-branscher är det dyrt att göra miljöinvesteringar, det tär på lönsamheten. Men företagen får samtidigt högre börskurs, eller marknadsvärde, säger Lars Hassel. 

– I lågrisk-branscher kostar det mindre att göra de här hållbarhetsansträngningarna. Där får man både bättre lönsamhet och marknadsvärde. 

Betyder det att bolag i högriskbranscher förlorar på miljöinvesteringar? 

– Det tror jag inte. Dels gäller det att undvika och försöka eliminera miljöriskerna, dels kommer de positiva effekterna av proaktiva miljölösningar längre fram i tiden. Forskningen har hittills inte kunnat ta tag i de framtida, dynamiska, ekonomiska effekterna. 

Trots att miljöarbete alltså på kort sikt drar ner vinsten för bolag i högriskbranscher, visar studien att dessa bolag har ett mer omfattande miljöarbete. 

– I högriskbranscher är företag överlag bättre förberedda än i lågriskbranscher. Företagen gör mer, säger Lars Hassel.
Men det genomsnittliga börsvärdet är trots det lägre för bolagen i högriskbranscher. 

– Företag i högriskbranscher tenderar att vara mer lönsamma men ha ett lägre börsvärde än lågriskbranscher. 

Ska man tolka det som att högriskbolag ändå satsar för lite på att förbereda sig för nya miljökrav, samtidigt som de satsar tillräckligt lite på höjd miljöprestanda – vilket ger dem en god vinstutveckling på kort sikt? 

Nej, enligt Lars G Hassel är förklaringen till högriskbolagens låga börsvärde men höga vinst en annan: 

– Enligt ekonomisk teori tar investerare en högre risk bara om de kan få en högre avkastning. Det finns studier som stöder en hypotes om att investerare undviker riskbranscher.
 
Hur förberett ett företag är för nya miljökrav verkar enligt Lars Hassel enbart påverka dess varumärke och börsvärde. Medan höjd miljöprestanda ökar den interna lönsamheten. 

Dock inte för högriskbolagen, där ju kostnaderna överstiger den ekonomiska nyttan på kort sikt. Satsningar på höjd miljöprestanda är för dem långsiktiga investeringar. Å andra sidan kan vinsten äventyras även på lång sikt om riskerna blir verklighet. Det finns andra studier som tyder på att särskilt eftersläntrarna bestraffas. 

– På lång sikt får man köpa ett bättre anseende med högre kostnader. Men om miljöriskerna kommer fram och materialiseras har man på kort sikt förstört sitt företags marknadsvärde. 

Bästa rådet till investerare är enligt studien att satsa på företag i lågriskbranscher som både arbetar med att höja sin miljöprestanda och hanterar framtida miljörisker. I högriskbranscher kan aktiva ägare som förändrar inriktningen åstadkomma en bra värdeutveckling på sikt.