Angered är en satellitstad i norra Göteborg som dras med ganska dåligt rykte. Området Hammarkullen är känt hos allmänheten efter Peter Birros dramatisering av problemförorten. Det byggdes i miljonprogrammet på 60-talet och skulle egentligen vara tre gånger större.
- Angered blev aldrig färdigbyggt. Idag är det ett utspritt område med små öar av bebyggelse och dålig kontakt med övriga regionen, säger arkitektstudenten Per Blomquist på ett seminarium på Miljöteknikmässan i Göteborg.
- Vår vision är att förtäta bebyggelsen, bygga ihop de utspridda öarna av hus och göra Angered mer självförsörjande på mat, vatten och energi. På det sättet kan vi minska resursförbrukningen till en tredjedel, säger Per Blomquist.
Projektet att göra Angered grönare har engagerat studenter från fyra discipliner: arkitekter, ingenjörer, samhällsvetare och naturvetare. Målet har varit en hållbar stadsutveckling och gruppen har tittat närmare på om det går att minska på resursförbrukningen.
Idag förbrukar varje invånare i stadsdelen, räknat som ett ekologiskt areellt fotavtryck, 5, 2 hektar per capita. Det är mer än tre gånger så mycket som vad som är hållbart på lång sikt. Med studenternas förslag kommer man ned i 2, 1 hektar. Då är man nästan nere i vad som är hållbart på global nivå.
Men det förutsätter att de isolerade öarna av bebyggelse knyts ihop. Bostäder, arbetsplatser och butiker ska ligga blandat och inte åtskilda som idag. Ett av gruppens förslag är att starta upp ett lantbruksuniversitet i Angered som tillvaratar kunskaper från de lokala lantbrukarna. Ett annat är att förbättra den ganska dåliga kollektivtrafiken i området.
- Vi föreslår att man förlänger spårvagnslinjen och gör en loop som kommer tillbaka in mot centrala Göteborg. På det sättet minskar känslan av utanförskap, säger Per Blomquist.
Idag bygger boende i stadsdelen Angered i hög grad på att folk har bil eller skaffar det om de flyttar hit. Det är ett sårbart och resurskrävande system. Det skulle minska om man byggde ringlinjer för kollektivtrafiken, säger Per Malmquist. Det kan vara i form av spårvagnar eller spårtaxi, vilka är att föredra framför utökad busstrafik
Studentprojektet har lika mycket ett socialt som ett ekologiskt syfte även om det är betydligt svårare att mäta social integration och framgångar i detta arbete. Enligt Per Blomquist så är en tätare stad också en tryggare stad i och med att det finns fler ”ögon” på gator och torg.
Förslagen från projektet har rapporterats till Göteborgs kommun och Västra Götalands region - men har inte förverkligats annat som en del av den visionära planeringen till år 2050. Inget av projekten ligger för närvarande på beslutsfattarnas bord.
- Inga av förslagen kommer att realiserar inom den närmaste tiden. Regionen säger att det är för dyrt att genomföra. Det lär inte bli någon spårtaxi heller, säger Per Blomquist.
Idag fortsätter Göteborgsregionen på den inslagna vägen med småhusområden separerade från arbetsplatser och med åtskiljande vägar. I praktiken har ingenting ändrats sedan 60-talets planering av miljonprogrammet. Men enligt Per Blomquist skulle det inte behöva vara så.
- Angered blev aldrig färdigbyggt. Idag är det ett utspritt område med små öar av bebyggelse och dålig kontakt med övriga regionen, säger arkitektstudenten Per Blomquist på ett seminarium på Miljöteknikmässan i Göteborg.
- Vår vision är att förtäta bebyggelsen, bygga ihop de utspridda öarna av hus och göra Angered mer självförsörjande på mat, vatten och energi. På det sättet kan vi minska resursförbrukningen till en tredjedel, säger Per Blomquist.
Projektet att göra Angered grönare har engagerat studenter från fyra discipliner: arkitekter, ingenjörer, samhällsvetare och naturvetare. Målet har varit en hållbar stadsutveckling och gruppen har tittat närmare på om det går att minska på resursförbrukningen.
Idag förbrukar varje invånare i stadsdelen, räknat som ett ekologiskt areellt fotavtryck, 5, 2 hektar per capita. Det är mer än tre gånger så mycket som vad som är hållbart på lång sikt. Med studenternas förslag kommer man ned i 2, 1 hektar. Då är man nästan nere i vad som är hållbart på global nivå.
Men det förutsätter att de isolerade öarna av bebyggelse knyts ihop. Bostäder, arbetsplatser och butiker ska ligga blandat och inte åtskilda som idag. Ett av gruppens förslag är att starta upp ett lantbruksuniversitet i Angered som tillvaratar kunskaper från de lokala lantbrukarna. Ett annat är att förbättra den ganska dåliga kollektivtrafiken i området.
- Vi föreslår att man förlänger spårvagnslinjen och gör en loop som kommer tillbaka in mot centrala Göteborg. På det sättet minskar känslan av utanförskap, säger Per Blomquist.
Idag bygger boende i stadsdelen Angered i hög grad på att folk har bil eller skaffar det om de flyttar hit. Det är ett sårbart och resurskrävande system. Det skulle minska om man byggde ringlinjer för kollektivtrafiken, säger Per Malmquist. Det kan vara i form av spårvagnar eller spårtaxi, vilka är att föredra framför utökad busstrafik
Studentprojektet har lika mycket ett socialt som ett ekologiskt syfte även om det är betydligt svårare att mäta social integration och framgångar i detta arbete. Enligt Per Blomquist så är en tätare stad också en tryggare stad i och med att det finns fler ”ögon” på gator och torg.
Förslagen från projektet har rapporterats till Göteborgs kommun och Västra Götalands region - men har inte förverkligats annat som en del av den visionära planeringen till år 2050. Inget av projekten ligger för närvarande på beslutsfattarnas bord.
- Inga av förslagen kommer att realiserar inom den närmaste tiden. Regionen säger att det är för dyrt att genomföra. Det lär inte bli någon spårtaxi heller, säger Per Blomquist.
Idag fortsätter Göteborgsregionen på den inslagna vägen med småhusområden separerade från arbetsplatser och med åtskiljande vägar. I praktiken har ingenting ändrats sedan 60-talets planering av miljonprogrammet. Men enligt Per Blomquist skulle det inte behöva vara så.
