Kemtvätt av kläder har funnits i cirka 150 år. Till en början användes brandfarliga och giftiga petrokemiska ämnen som bensen. På 1950- och 60-talet ersattes dessa med det klororganiska ämnet perkloretylen, även kallat tetrakoretylen, som fortfarande används av över 90 procent av alla landets kemtvättar.
Perkloretylen är ett giftigt lösningsmedel som påverkar nervsystemet, levern och njurarna. I djurförsök har det visat sig orsaka bland annat levercancer och livmoderhalscancer. FN:s och Världshälsoorganisationens samarbetsorganisation International Agency for Research on Cancer (IARC) bedömer att perkloretylen troligen orsakar cancer även hos människor. De amerikanska och Europeiska miljöskyddsmyndigheterna, EPA och ECB, gör liknande bedömningar. Enligt finska och engelska studier ska gravida inte arbeta på kemtvättar eftersom perkloretylen kan orsaka missfall.
Ämnet är inte bara farligt för människor utan också för vattenlevande organismer. Runt om i landet kartlägger Naturvårdsverket och länsstyrelserna nu de stora föroreningar som finns i anslutning till landets kemtvättar.
Med tanke på riskerna för människors hälsa är målet om en giftfri miljö ett av de viktigaste svenska miljökvalitetsmålen. Reglerna för användandet av perkloretylen har skärpts under senare år för att reducera utsläppen och minska exponeringen hos dem som arbetar på kemtvättar. Men fortfarande finns inga planer på förbud eller ens en plan för hur en utfasning ska gå till.
I USA har utvecklingen gått snabbare. Kalifornien har lagstiftat om förbud att installera nya maskiner som använder perkloretylen.2023 ska inga tvättmaskiner som använder det giftiga lösningsmedlet få användas i delstaten. I New York och New Jersey pågår arbetet med liknande lagstiftning. Statligt stöd ges också till de kemtvättar som snabbare byter till miljövänliga tvättmetoder.
Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen ville redan 1990 att perkloretylen skulle förbjudas och både regering och opposition var eniga om att ämnet måste bort. Nu, 18 år senare, är användningen av det perkloretylen fortfarande tillåten vid kemtvätt. Argumentet för att tillåta användningen vid kemtvätt, trots att det numera är förbjudet i konsumentprodukter, var länge att alternativ saknades. Detta argument är uppenbart felaktigt. Idag finns minst fyra miljövänliga alternativ till kemtvätt med perkloretylen och idag marknadsför de flesta tvättmaskinstillverkare lösningsmedelsfria kemtvättmaskiner.
Miljöminister Andreas Carlgren har i riksdagen nyligen meddelat att regeringens inställning är att ”de miljövänliga alternativen på sikt bör ersätta dagens metoder med perkloretylen”. Regeringen har goda avsikter men vidtar, såvitt jag vet, inga åtgärder för att förverkliga dessa.
Miljöminister Carlgren anser att eftersom miljövänliga kemtvättsmaskiner ”kräver stora investeringar” så ”krävs en rimlig tid för omställning”. Jag håller med miljöministern – utfasningen av perkloretylen måste ske snabbt men givetvis skall branschen ges möjlighet till omställning. Men den som är högst ansvarig för miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö måste väl ha en aktiv politik för att så sker och en plan för hur lång tid utfasningen skall ta?
Miljöministern borde också, rimligen, ha en politik för hur miljövänliga alternativ ska ersätta dagens metoder med perkloretylen? Eller ska detta bara lämnas till marknaden? Med tanke på hur billigt perkloretylen är, eftersom EG-rätten har satt stopp för miljöavgifter på ämnet, kommer utfasningen förmodligen att ta väldigt lång tid om bara marknadskrafterna får råda.
Kemtvättbranschen använder ungefär 250 ton perkloretylen årligen. Det är oklart hur mycket av ämnet som finns kvar i de tvättade kläderna och hur mycket som läcker ut i naturen. Miljöministern har varit tydlig med att substitutionsprincipen gäller för kemtvättsbranschen, det vill säga att företagen har skyldighet att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga. Frågan är bara vad regeringen gör för att kontrollera detta och för att hjälpa kemtvättsbranschen att följa miljöbalkens bestämmelser?
Perkloretylen är bevisat cancerframkallande vid djurförsök och klassat som cancerogent. Bland forskare pågår en diskussion om hur många cancerfall användningen av perkloretylen leder till varje år. Bra alternativ för miljövänlig kemtvätt finns att tillgå och regeringen har bra långsiktiga intentioner. Men det räcker inte med goda avsikter, har man det politiska ansvaret måste man agera också!
Magdalena Streijffert
Socialdemokratisk riksdagsledamot
Perkloretylen är ett giftigt lösningsmedel som påverkar nervsystemet, levern och njurarna. I djurförsök har det visat sig orsaka bland annat levercancer och livmoderhalscancer. FN:s och Världshälsoorganisationens samarbetsorganisation International Agency for Research on Cancer (IARC) bedömer att perkloretylen troligen orsakar cancer även hos människor. De amerikanska och Europeiska miljöskyddsmyndigheterna, EPA och ECB, gör liknande bedömningar. Enligt finska och engelska studier ska gravida inte arbeta på kemtvättar eftersom perkloretylen kan orsaka missfall.
Ämnet är inte bara farligt för människor utan också för vattenlevande organismer. Runt om i landet kartlägger Naturvårdsverket och länsstyrelserna nu de stora föroreningar som finns i anslutning till landets kemtvättar.
Med tanke på riskerna för människors hälsa är målet om en giftfri miljö ett av de viktigaste svenska miljökvalitetsmålen. Reglerna för användandet av perkloretylen har skärpts under senare år för att reducera utsläppen och minska exponeringen hos dem som arbetar på kemtvättar. Men fortfarande finns inga planer på förbud eller ens en plan för hur en utfasning ska gå till.
I USA har utvecklingen gått snabbare. Kalifornien har lagstiftat om förbud att installera nya maskiner som använder perkloretylen.2023 ska inga tvättmaskiner som använder det giftiga lösningsmedlet få användas i delstaten. I New York och New Jersey pågår arbetet med liknande lagstiftning. Statligt stöd ges också till de kemtvättar som snabbare byter till miljövänliga tvättmetoder.
Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen ville redan 1990 att perkloretylen skulle förbjudas och både regering och opposition var eniga om att ämnet måste bort. Nu, 18 år senare, är användningen av det perkloretylen fortfarande tillåten vid kemtvätt. Argumentet för att tillåta användningen vid kemtvätt, trots att det numera är förbjudet i konsumentprodukter, var länge att alternativ saknades. Detta argument är uppenbart felaktigt. Idag finns minst fyra miljövänliga alternativ till kemtvätt med perkloretylen och idag marknadsför de flesta tvättmaskinstillverkare lösningsmedelsfria kemtvättmaskiner.
Miljöminister Andreas Carlgren har i riksdagen nyligen meddelat att regeringens inställning är att ”de miljövänliga alternativen på sikt bör ersätta dagens metoder med perkloretylen”. Regeringen har goda avsikter men vidtar, såvitt jag vet, inga åtgärder för att förverkliga dessa.
Miljöminister Carlgren anser att eftersom miljövänliga kemtvättsmaskiner ”kräver stora investeringar” så ”krävs en rimlig tid för omställning”. Jag håller med miljöministern – utfasningen av perkloretylen måste ske snabbt men givetvis skall branschen ges möjlighet till omställning. Men den som är högst ansvarig för miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö måste väl ha en aktiv politik för att så sker och en plan för hur lång tid utfasningen skall ta?
Miljöministern borde också, rimligen, ha en politik för hur miljövänliga alternativ ska ersätta dagens metoder med perkloretylen? Eller ska detta bara lämnas till marknaden? Med tanke på hur billigt perkloretylen är, eftersom EG-rätten har satt stopp för miljöavgifter på ämnet, kommer utfasningen förmodligen att ta väldigt lång tid om bara marknadskrafterna får råda.
Kemtvättbranschen använder ungefär 250 ton perkloretylen årligen. Det är oklart hur mycket av ämnet som finns kvar i de tvättade kläderna och hur mycket som läcker ut i naturen. Miljöministern har varit tydlig med att substitutionsprincipen gäller för kemtvättsbranschen, det vill säga att företagen har skyldighet att byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga. Frågan är bara vad regeringen gör för att kontrollera detta och för att hjälpa kemtvättsbranschen att följa miljöbalkens bestämmelser?
Perkloretylen är bevisat cancerframkallande vid djurförsök och klassat som cancerogent. Bland forskare pågår en diskussion om hur många cancerfall användningen av perkloretylen leder till varje år. Bra alternativ för miljövänlig kemtvätt finns att tillgå och regeringen har bra långsiktiga intentioner. Men det räcker inte med goda avsikter, har man det politiska ansvaret måste man agera också!
Magdalena Streijffert
Socialdemokratisk riksdagsledamot
