Ulla Janson, forskare vid Lunds Tekniska Högskola har på uppdrag av Energimyndigheten studerat hindren för att bygga så kallade passivhus och redovisar dem nu i sin licentiatavhandling. 

Hon tycker att byggbranschen överdriver svårigheterna med att bygga energieffektivt. 

– Byggbranschen har längre hävdat att Boverkets nya regler om att nyproduktioner får förbruka max 110 kilowatt-timmar per kvadratmeter är på tok för svåra att nå. Men gränsvärdena för passivhus är tre gånger lägre än Boverkets rekommendationer. Att bygga energieffektivt är inte så märkvärdigt, säger Ulla Janson i ett pressmeddelande. 

Tekniskt och kunskapsmässigt finns alla förutsättningar för att bygga passivhus, enligt avhandlingen. En springande punkt är projektledarens roll. 

– Projektledaren i passivhusprojekt måste vara öppen och lyhörd för när snickare och andra i projektet behöver information och hjälp. I traditionella byggprojekt vet ju oftast redan de flesta vad som ska göras och kan jobba mer självständigt. Dåligt pålästa och inte så lyhörda projektledare riskerar att försena och fördyra projektet, säger hon. 

Det brister även när det gäller utbudet av byggnadskomponenter, framför allt är det dålig tillgång på ventilationsdon och värmeväxlare. 

Ulla Janson tror att det ökande intresset för passivhus beror på att energipriserna gått upp. Men energieffektivisering är enligt henne nödvändig för att klara EU:s nya miljömål. 

Hon definierar passivhus som ett välisolerat och lufttätt hus med mekanisk till- och frånluft. Ett passivhus har enligt henne ett effektbehov för uppvärmning på 10 –16 watt per kvadratmeter den kallaste dagen. 

De första passivhusen byggdes i Sverige 2001 och ligger i Lindås utanför Göteborg. Internationellt sätt anser hon att Tyskland leder utbyggnaden och nyutvecklingen av passivhus. 

Läs mer:
"Strukturfel begränsar våra möjligheter i klimatfrågan"
Här är EU:s klimatpaket
Läs hela lic-avhandlingen här.